Så minskade skolorna i Gävle mobbningen kraftigt
Mobbning I Gävles skolor uppskattas mobbningen vara 40 procent mindre än i riket. Förklaringen? Man fick koll på läget genom återkommande enkäter varje termin och genom åtgärder anpassade efter varje skolas behov. Och så skrotade man antimobbningsprogrammen.
Peter Gill, professor emeritus i pedagogik vid Högskolan i Gävle, har varit rådgivare i det forskningsbaserade antimobbningsinitiativet som kommit att kallas Gävlemodellen.
– Men det är modellen som egentligen inte är någon modell. Sätten att bekämpa mobbning måste få variera från skola till skola, ja även från klassrum till klassrum.
Mobbare byter offer
Till grund för Gävleskolornas arbete ligger Skolverkets rapport ”Utvärdering av metoder mot mobbning” från 2011, en rapport som Peter Gill var med att ta fram. En enkät i rapporten, som besvarades av 10 000 elever i årskurs 4-9, visade att drygt åtta procent var utsatta för mobbning.
Genom att man hade tillgång till barnens personnummer framkom ett mönster som ingen tidigare studie kunnat påvisa: närmare 80 procent av barnen som upplevt sig mobbade på hösten var inte längre mobbade på våren, de var helt enkelt ersatta av andra barn.
– Det finns en kärna av barn på cirka två procent som mobbas år efter år, där finner man barn med stor psykisk ohälsa, säger Peter Gill.
Samtliga skolor i kommunen deltar
För att kunna hjälpa den här mest utsatta gruppen och för att kunna kartlägga den totala omfattningen av mobbningen i Gävle beslutade kommunen att inleda ett samarbete med högskolan. Det var frivilligt för skolorna att delta. En handfull hängde på från början, men sedan 2016 deltar alla skolor, även de fristående.
Och alla har upphört med sina tidigare antimobbningsprogram.
– Dessa program har ett gott syfte och många av metoderna har varit effektiva, men långt ifrån alla, säger Peter Gill.
Lutar sig mot forskning
Genom att luta sig mot forskningen har Gävles skolor upphört med en del metoder som visat sig bristfälliga. Medling mellan förövare och offer kan tvärtom leda till mer mobbning. Och ”kamratstödjare” är för svåra för skolorna att välja ut, enligt forskarna.
Sedan 2012 har Gävles skolor mätt mobbningens omfattning två gånger om året och läget har stadigt förbättrats.
– I höstas svarade cirka fem procent att de var mobbade, alltså 40 procent färre än i den nationella mätningen 2011. Men skillnaden mot övriga landet är troligen ännu större idag, PISA-mätningar har visat att mobbningen i Sverige ökat på senare år, säger Peter Gill.
Vad är Gävlemodellen?
Gävlemodellen – i korthet:
- Fråga alla elever om mobbning varje termin – så får man löpande koll.
- Fråga inte om elever upplevt sig ”mobbade” – det ger otillförlitliga svar. Fråga i stället om de till exempel blivit hånade, slagna, knuffade, kallade fula saker eller blivit utestängda från gruppen.
- Anpassa insatser utifrån varje skolas särskilda förutsättningar.
- Utse antimobbningsteam med elever och representanter för olika personalgrupper.
- Få med hela skolan i arbetet och inte minst: föräldrarna.
- Följ upp och utvärdera – i nära kontakt med högskolan.
LÄS ÄVEN
Frukost gör elever smartare och lugnare
Brister i särskilt stöd i förskoleklass
