Rymdträning ska väcka barnens intresse för naturvetenskap

Fredrik Lilljebjörn och Jenny Jansson. Foto Hans Esselöv

Snart får alla elever i årskurs 2 i Ludvika leva och träna som astronauter. Genom att förbereda kroppen och hjärnan för vad som väntar i rymden hoppas läraren Jenny Jansson att barnens intresse för både hälsofrågor och de naturvetenskapliga ämnena ska vakna till liv.

”Mission X”. Så heter projektet som läraren Jenny Jansson och träningsinstruktören Fredrik Lilljebjörn drar igång i Ludvika i höst. Genom att träna rörelse, styrka, koordination, logik och göra naturvetenskapliga undersökningar får barnen ta reda på vad som händer med både kroppen och hjärnan i rymden. Målet är att inspirera eleverna att lära sig mer om vetenskap, kost, motion – och rymden såklart. 

För att göra det får barnen olika uppdrag där alla övningar är lekfulla versioner av aktiviteter som utförs på den riktiga astronautträningen vid den europeiska rymdorganisationen ESA:s huvudkontor.

– Upplägget är en saga och vi besöker varje klass fyra gånger för att genomföra uppdragen. Ofta blir skolprojekt ”happenings” vid ett tillfälle men jag vill jobba på ett sätt som kan göra verklig skillnad, säger Jenny Jansson.

Hon är i grunden biolog, men har de senaste 24 åren arbetat som högstadie- och gymnasielärare i de naturvetenskapliga ämnena.

– Jag blev biolog för att jag ville bidra till en mer hållbar värld. Sedan testade jag läraryrket och insåg att jag kunde nå livsmålen genom att undervisa och inspirera ungdomar. Och efter 24 år är det lika roligt, säger Jenny Jansson.

Jenny Jansson

Ålder: 48 år.

Bor: Ludvika.

Gör: Gymnasielärare i fysik, biologi och naturkunskap på VBU i Ludvika.

Aktuellt: Projektledare för ”Mission X” i Ludvika som tilldelats 500 000 kronor i stöd från Rymdstyrelsen.

Familj: Man och två barn.

Intressen: Rymden, träning, odling och jakt. 

Övrigt: Lärarambassadör för ESERO sedan 2015. Utsedd till Sveriges bästa fysiklärare 2016 av Kungliga Vetenskapsakademien.

Följ projektet på Instagram: @mission.x.for.alla 

Vid sidan om läraryrket är hon ambassadör för ESERO, europeiska rymdorganisationens utbildningsdel, som initierat ”Mission X” med syfte att främja elevernas kritiska tänkande genom att lära ut ett naturvetenskapligt arbetssätt och lyfta vikten av fysisk aktivitet.

Bäst resultat på sikt

I Ludvika kommer projektet genomföras på 12 grundskolor och involvera totalt 350 elever och 50 lärare.

Den fysiska delen av astronautträningen kommer att ledas av Fredrik Lilljebjörn som är personlig tränare och styrketräningsinstruktör. I ”månsimulatorn” kommer barnen bland annat få testa hur det känns att vara tyngdlös när de studsar med ett bungy-rep kopplat runt midjan.

– Forskning visar att träning gör oss mer mottagliga för fakta och vi vill öva barnen i lekfull rörelse. När det är kul blir det bäst resultat på sikt, säger han.

Andra uppdrag eleverna kommer att få är att ta reda på vad som krävs för att bygga en raket. Hur hittar man alla försvunna delar och lagar raketen om den kraschar på månen? Vad behöver man egentligen ta med sig dit? Och hur gör man för att behålla förståndet och må bra när man lever isolerad i rymden under så lång tid? Finalen för hela projektet blir givetvis en uppskjutning av pappersraketer.

– Mellan våra besök gör barnen även uppdrag med lärarna och sina föräldrar. De för loggbok med astronauttränaren varannan vecka på Zoom, vilket ger en regelbunden kontakt med projektet och innebär att de får syn på allt de har gjort under året, säger Jenny Jansson.

Hoppas det ska ge ringar på vattnet

Elevernas ordinarie lärare är självklart med genom hela processen som också innefattar en fortbildning för dem.

En utvärdering kring kunskaper om naturvetenskapliga ämnen och hälsa kommer att göras med alla involverade både före och efter projektet.

– Vi hoppas att det ska ge ringar på vattnet så att fler kommuner vågar prova detta under ett år, säger Jenny Jansson.

Fem tips: Så väcker du barnens intresse

Jenny Janssons fem bästa tips för hur man får igång lågstadieelevers intresse för naturvetenskapliga frågor:

  1. Utgå från barnens nyfikenhet kring det som händer i deras omgivning.
  2. Se till att få ämnesbudget för att långsiktigt ha utrustning till att kunna visa saker eller göra enkla laborationer som passar när eleverna frågor något. Skelett, olika plastorgan, akvarier, enkla förstoringsglas och så vidare.
  3. Bjud in föräldrar eller lokala företag till att berätta om sina jobb.
  4. Se till att ni lärare får möjlighet till ämnesfortbildning varje år. Brinner ni för något märker eleverna det och inspireras.
  5. Blanda teori med rörelse. Det är vetenskapligt bevisat att man lär sig mer och lättare vid regelbunden rörelse.

LÄS ÄVEN

Matematiska språket viktigt för att inte tappa elever

Hon öppnar dörren till fysik och kemi – med bilderböcker

Knepet som kan få barnen att smaka på maten

Här knäcker alla sexåringar läskoden