Lovskola på lågstadiet ger bra resultat

Skolor är sedan länge skyldiga att kunna erbjuda lovskola för elever i årskurs 8 och 9, men på senare år är det frivillig lovskola på lågstadiet som fått större uppmärksamhet.

Det är mycket tack vare rikskända Linnea Lindquist, eller rektor Linnea i folkmun, som drog igång det som troligen var landets första sommaren 2018 på Hammarkullsskolan i Göteborg.

– Jag googlade runt för att hitta någon annan som testat lovskola för lågstadieelever, men hittade ingen, berättar Linnea Lindquist som från detta läsår arbetar på Husbygårdsskolan i Stockholm.

Hon drev lovskolan några år i liten skala, i huvudsak bara för den egna skolans elever, men kunde skala upp 2023 när hon fick in externa medel från MOE-stiftelsen. Den sommaren tog skolan emot 300 elever från 19 olika skolor. 

– Där stod elever framför oss som vi aldrig träffat. Vad heter du? Vilken skola går du på? Men det blev oerhört lyckat, både eleverna och deras föräldrar var så nöjda.

”Dubblade sin läshastighet”

Konceptet upprepades förra sommaren, Linnea Lindquist var med som konsult innan hon lämnade skolan – istället stod grundskoleförvaltningen i Göteborg för arrangemanget. I höstas kom en utvärdering som visar på ett tydligt pedagogiskt resultat, berättar utvecklingsledaren Sophie Sundberg:

– Det går att göra skillnad på bara sex veckor. I snitt kan vi se att eleverna ökade sin läshastighet med 10 ord per minut. Vissa elever dubblade sin läshastighet.

Att öka läsförmågan är det ena uttalade syftet med lovskolan, det andra är att överlappa glappet som uppstår när eleverna har sommarlov. Det är lång tid för elever i början av läsprocessen att vara borta från skolan en hel sommar.

Som det står i utvärderingen: ”Elever som växer upp i särskilt utsatta områden, växer i hög grad upp i hem där en eller båda föräldrarna talar ett annat språk, och för många elever är skolan den enda arena där de möter det svenska språket. Därför blir skolans kompensatoriska uppdrag särskilt viktigt”.

– Det är en effektiv insats som ökar chansen till fullständiga betyg längre fram, säger Sophie Sundberg. Även simlektionerna, som nästan alla elever deltog i, gav tydliga resultat. De flesta hade ökat sina simkunskaper.

Sedan vill hon lyfta ytterligare ett viktigt resultat:

– Det är roligt för dem! De får ett socialt sammanhang, de får ett meningsfullt sommarlov.

Linnea Lindquist gör samma poäng när hon ska sammanfatta sin tid med lovskolan, som hon även anordnade på sport- och påskloven:

– Till slut såg föräldrarna till att inte resa bort när det ordnades lovskola, deras barn ville absolut inte missa det.

Hon har skrivit en handledning om hur man anordnar en lovskola, den följde förvaltningen i fjol. Ett viktigt steg var att hitta lärarstudenter som vill arbeta på sommaren.

– Vi hittade många duktiga studenter som gick sista året på lärarutbildningen i Göteborg, säger Sophie Sundberg.

Det är också Linnea Lindquists erfarenhet:

– De får världens bästa sommarjobb. Och de blir förberedda inför lärarjobbet till hösten, de känner sig redan trygga i lärarrollen. 

Närmare 6 000 lågstadieelever i lovskola

Hon har förstås bestämt sig för att dra igång lovskola på Husbygårdsskolan också till sommaren – och har just nu inga problem att hitta hugade lärarstudenter i Stockholmsområdet. I Göteborg satsar man också till sommaren igen, denna gång med tre frivilliga lovskolor med ambitionen att gå från cirka 300 till närmare 500 elever, meddelar Sophie Sundberg.

Och de är inte ensamma: Skolverkets siffror visar att över 80 000 elever – alla skolformer inräknade – deltog i lovskolor under 2024 (läslovet inräknat). 5 902 av dessa gick på lågstadiet.

Men antalet elever är med all sannolikhet ännu större, eftersom Skolverket bara tar med skolor som fått statsbidrag för att driva lovskola, ett statsbidrag som från 2023 också omfattar lågstadiet. Hammarkullsskolan, till exempel, har hittills drivit sin lovskola utan statsbidrag.

LÄS ÄVEN

Här går alla barnen ettan – två gånger

Så får hon eleverna att förstå varför läsningen är viktig

Debatt: Elever som inte kan läsa är chanslösa

Storsatsning ger läsningen helt ny energi