Så är nya lönerna för grundskollärare
Grundskollärare som är nya i yrket får ett högre procentuellt påslag på lönen än deras mer erfarna kollegor, visar nya siffor från Sveriges Lärare. Foto: Adobe stock
Lönestatistik Det är lättare för yngre och nyexade grundskollärare att höja lönen än för mer erfarna kollegor. Trenden är densamma i alla lärargrupper – inte minst bland låg- och mellanstadielärare, visar ny statistik från Sveriges Lärare.
39 800 kronor i månaden. Så mycket tjänar 4–6-lärare i snitt, medan F–3-lärarna får nöja sig med en snittlön på 38 500 kronor. Det visar Sveriges Lärares nya löneenkät.
Under våren genomförs tiotusentals lönesamtal på kommunala skolor runt om i Sverige. Enligt det nu gällande kollektivavtalet (Hök 21) mellan Sveriges Lärares föregångare och Sveriges kommuner och regioner (SKR) ska bland annat erfarenhet och kontinuitet premieras i lönesättningen.
Erfarna är förlorare
Verkligheten talar ofta ett helt annat språk.
– På min kommunala grundskola är det flera yngre, och kolleger som återkommande bytt skola, som har högre lön än vad jag och många andra lärare med lång erfarenhet och som har arbetat länge på skolan har, säger en lärare med mer än 30 års erfarenhet av yrket varav merparten på samma skola.
– Framför allt har vi som är lojala en betydligt sämre löneutveckling. Det verkar som om våra löner mer eller mindre står stilla. Erfarenhet och lojalitets premieras inte.
Inte minst är trenden tydlig på mellanstadiet där lärare med 1–5 år i yrket i snitt höjde sin lön med 3,69 procent, medan deras betydligt mer erfarna kollegor med mer än 30 års erfarenhet fick nöja sig med ett påslag på 2,59 procent. På lågstadiet var motsvarande siffror 3,71 procent för ”nya” lärare och 2,7 procent för deras mest erfarna kollegor.
Britt-Marie Selin, förhandlingsombud, Sveriges Lärare. Foto: Magnus Liam Karlsson
Britt-Marie Selin, förhandlingsombud för Sveriges Lärare i Stockholm, säger att det är tydligt hur många erfarna lärare förlorat lönemässigt på att vara lojala mot sin arbetsgivare.
– Trots att arbetsgivaren värdesätter det arbete som dessa lärare gör, inte minst den trygghet och stabilitet som de bidrar till, syns det inte i lönekuvertet, säger hon.
Varför inte?
– Arbetsgivaren räknar kallt med att det är få av dessa lärare som kommer att byta jobb och anser sig därför inte riskera så mycket genom att inte satsa på dem lönemässigt.
– Yngre är mer benägna att röra på sig. I exempelvis Stockholmsområdet kan en lärare få upp sin lön med mellan 5 000 och 6 000 kronor i månaden genom att byta arbetsgivare och sedan komma tillbaka efter en termin eller några månader. Detta sker samtidigt som vi vet att hög omsättning på lärare leder till sämre elevresultat.
Slutlönenivå redan före 50
Pontus Bäckström, Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
Sveriges Lärare har i vinter genomfört en löneenkätundersökning bland förbundets medlemmar i kommunal sektor. Sammanställning och analys pågår fortfarande.
– När man jämför den procentuella utvecklingen kan man få intryck av att det handlar om ganska så små skillnader. Men med tanke på att detta är något som pågår under många år får det stor betydelse för enskilda människors reallöneutveckling.
– Våra medlemmar når en sorts genomsnittlig slutlönenivå redan innan de fyllt 50. Dessutom står det i avtalet att erfarenhet ska premieras, säger Pontus Bäckström som är Sveriges Lärares samhällspolitiske chef.
