Här är Skolverkets första förslag på läslistor i skolan

Den minskande läsningen bland barn och unga ligger bakom regeringens uppdrag till de två myndigheterna att ta fram läslistor för olika åldersgrupper.

­– Vårt slutgiltiga förslag kommer i december men detta är ett första smakprov på skönlitteratur som lärarna själva vill lyfta fram.

Tammi Gustafsson Nadel.

Myndigheterna har plockat ut 30 verk som återkommer hos flera av lärarna och förskollärarna som besvarat enkäten (se samtliga verk nedan). Endast Astrid Lindgren stoltserar med två böcker – ”Mio min Mio” och ”Bröderna Lejonhjärta”. Men där finns fler välkända författare som Pija Lindenbaum, Barbro Lindgren, Katarina Taikon, Ulf Stark och Selma Lagerlöf.

Ni fick in förslag på över 2 000 titlar. Något som överraskade dig i lärarnas val?

– Jag hade nog trott att vi skulle se en större geografisk spridning. För de yngre eleverna är det stort fokus på svenska författare. Jag hade gärna välkomnat fler författare med annan bakgrund.

Och ämnesvalen?

– Vi ser en tyngdpunkt på böcker som handlar om värdegrund, mobbning och vänskap. Det är förstås välkommet, men dessa ämnen dominerar ännu mer än jag hade trott.

Går en del av lärarnas val på gammal rutin?

– Ja, kanske. Många nämnde Jan Guillous ”Ondskan”, möjligen av gammal vana. Och för att det finns många klassuppsättningar av boken.

Förutsättningarna varierar kraftigt

Det är en av aspekterna som de kommer att lyfta fram inför framtagandet av de slutgiltiga listorna: Finns böckerna att tillgå? En annan fråga är hur man kan lyfta fram moderna översättningar av klassiska verk.

I det kommande arbetet kommer även förslag att samlas in från skolbibliotekarier – och myndigheterna tar även hjälp av en fristående referensgrupp. Men Tammi Gustafsson Nadel understryker att deras slutredovisning den 4 december inte bara kommer att handla om läslistor:

– Vi kommer också att betona behovet av kompetensutveckling, att lärare kan få ny inspiration kring hur läsning av skönlitteratur kan användas i undervisningen. Vi planerar bland annat fysiska träffar på 17 olika platser i landet med fokus på mellan- och högstadielärare.

Hur stort är behovet av fortbildning på det här området?

– Det varierar kraftigt. Vissa skolor har rikt utrustade skolbibliotek och lärare med lång erfarenhet av skönlitteratur, andra skolor har bara ett fåtal böcker i någon tömd skrubb och lärare med små möjligheter till fortbildning.

I sin första delrapport konstaterar myndigheterna att det finns ”ett behov bland en del förskollärare, lärare och skolbibliotekarier vad gäller mer kunskap om val av litteratur och hur litteraturundervisning kan utformas för att utveckla läsintresset hos barn och unga”.

Studier har visat att antalet minuter som skolorna lägger på läsning har minskat i alla ämnen under 2000-talet. Det finns en motrörelse nu, fler lärare försöker hitta mer tid till läsning.

– Det är en positiv trend som vi vill haka på. Och då blir det extra relevant att fråga sig vad eleverna ska läsa, varför de läser och hur man undervisar kring läsning.

LÄS ÄVEN

Fem svensklärare om litteraturkanon i skolan

Så funkar den danska litteraturkanonen i praktiken

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

(Själv)kritiker lär eleverna att älska litteratur