Schlagerspelet gör att Mello är att räkna med

"Jag brinner för ämnesöver­gripande arbete och för att ta in verkligheten i klassrummet", säger lågstadieläraren Tobias Israelsson. Foto: Anna Hållams
Den här artikeln publicerades ursprungligen på tidningengrundskolan.se

Addition, tabeller, diagram, medelvärde och kartkunskap. När eleverna i Prolympiaskolan spelar Schlagerspelet handlar det om mycket mer än musik.

Eleverna ”köper” sina artister.
Foto: Anna Hållams

Det är fredagseftermiddag i februari. Klass 2 sitter samlade i grupper kring de runda borden. Stämningen är förväntansfull. I morgon är det dags för första deltävlingen i Melodifestivalen i Karlstad.

Det är andra gången som klassen ska spela Schlagerspelet. Deras lärare Tobias Israelsson, som skapat spelet, börjar med att gå igenom omgångens artister och vad de ”kostar” i centimeter.

Stopp ett ögonblick! Hur kan något kosta centimetrar?

”Schlagerspelet har blivit en populär tradition. Eleverna tycker att det är jättekul”, säger Tobias Israelsson.
Foto: Anna Hållams

– Att artisterna kostar just centimeter är ett sätt för mig att åskådliggöra olika enheter. Det kan variera och vara till exempel vikt, volym och längd, förklarar han ett halvår senare.

Tobias Israelsson är matematik-, NO-, idrotts- och it-lärare på Prolympia i Jönköping. Han har länge haft ett intresse för olika strategispel och bland annat spelat Managerspel med fotbollstema.

– Jag brinner för ämnesöver­gripande arbete och för att ta in verkligheten i klassrummet.

I Schlagerspelet, som utvecklats genom åren, ska eleverna ”köpa” fyra artister var och får en meter att handla för. I årets första omgång deltog bland andra Sigrid Bernson och John Lundvik. De kostade 30 respektive 20 centimeter.

Alla elever tar ut var sitt eget ”stall”, men arbetar i grupp. Det gäller att kompromissa om vem man tror kommer att gå direkt till finalen respektive andra chansen. Allt ger olika poäng. Under tiden som eleverna funderar på vilka artister som de ska ta ut, lyssnar de också flera gånger på korta avsnitt av låtarna, som ännu inte är officiella.

Tobias Israelsson har förberett ett papper. På ena sidan finns en tabell med artisternas ”pris”, där eleverna fyller i sitt tips med rätt enhet. På andra sidan finns två matte­uppgifter samt några geografi- och allmänbildande frågor. Måndagen efter räknar eleverna ut sina och gruppens poäng. Tillsammans räknar de också ut klassens resultat och medelvärdet.

Aktiviteten tar ungefär 40 minuter. Sammanlagt håller klassen på i sex veckor och avslutar med Eurovision Song Contest.

Schlagerspelet handlar förvisso om matematik, men under deltävlingarna hinner eleverna bland annat bekanta sig med städerna och landskapen som tävlingarna går i.

Avslutningen, Räkna med Eurovision, är en ren matteuppgift. I vårens tävling handlade en uppgift om att Italien kom på femte plats. Bidraget fick 249 poäng från telefonröstningen och 59 av juryn. Uppgiften var att räkna ut totalpoängen. Ett utmärkt tillfälle att träna addition.

I samband med Eurovision, då bidragen är publika innan tävlingen, brukar klassen ha ett musiktema. De går också igenom engelska ord och vad låttitlarna betyder.

– Vi brukar prata om olika musikstilar och om Europa, länder, huvudstäder och flaggor.

För tre år sedan hade Tobias Israels­son en klassblogg där han berättade om arbetet med Schlagerspelet. Några lärare hörde av sig och ville vara med. Det året deltog åtta klasser i tävlingen. I våras var det drygt 70. Det blir ännu en anledning att gå igenom var i Sverige alla klasser kommer ifrån, berättar han.

– Mina elever tycker att det är häftigt. De ser det ju som sitt spel. Då blir det extra viktigt att resultatet blir rätt.

Det bästa med Schlagerspelet är att eleverna arbetar tillsammans, tycker Tobias Israelsson. De får använda matematiken och gör tabeller, stapeldiagram och samtalar om medel­värde. Nivån stegras år från år.

– Det är viktigt att göra bra grupper och själva tävlandet är avdramatiserat. Eleverna växer när de ser att de kan. ­