Hon bekämpar rasism med hjälp av högläsning

Anna Månsson Nylund med klass
Foto: Fredrik Jalhed

Läraren Anna Månsson Nylund tillsammans med sin klass på Landamäre­skolan i Göteborg.

Anna Månsson Nylund har inte märkt av några rasistiska ordväxlingar sedan hon började arbeta med att utveckla elevernas kulturella kompetens – med hjälp av högläsning.

I Sverige har vi en tendens att säga något i stil med ”ja, men alla är lika mycket värda” när ett barn ställer frågor om hudfärg eller andra olikheter knutna till etnicitet. I stället för att samtala om varför vi ser olika ut, ingår i olika kulturer och religioner. Den typen av frågor är något som Anna Månsson Nylund försöker arbeta med i sin undervisning.

 – Många lärare tycker att det är läskigt. Man vill inte att elever ska bli ledsna eller ta illa vid sig. Vi vill inte väcka den björn som sover, men den björnen är redan vaken, särskilt på sociala medier, säger hon.

Läraren Anna Månsson Nylund

Anna Månsson Nylund är 1–7-lärare på Landamäre­skolan i Göteborg och har själv kämpat med att åstadkomma förändring.

– Jag har haft så många förmaningstal om rasism och ”n-ordet”, men ingenting har hjälpt.

Inspirerad av forskare

Nu är hennes ambition att bygga kulturell kompetens, stärka elevernas identitet och få dem att samtala om rasism. Under en period började hennes treor att kalla varandra för n-ordet, vilket visade sig vara en Tiktok-utmaning. Anna Månsson Nylund visste varken ut eller in och beslöt sig för att högläsa böcker om identitet och rasism. Hon startade med boken ”Our skin” av Megan Madison och Jessica Ralli.

– Boken ger en pedagogisk bild av hur rasism har uppkommit och det kändes i hela atmosfären att eleverna plötsligt började ta de här frågorna på allvar. De kunde prata om rasism och identitet utifrån sina egna erfarenheter och kom med jättekloka tankar, säger hon.

Anna Månsson Nylund är inspirerad av forskaren Rudine Sims Bishops
inställning till litteratur: Att böcker kan fungera som speglar, fönster eller glasskjutdörrar.

– I vissa böcker kan man spegla sig själv. Jag som vit medelklassmänniska har lätt att hitta mig själv i den typen av litteratur, medan andra kanske inte har det, säger hon och fortsätter:

– Litteratur kan även fungera som fönster till en värld som man inte känner igen sig i, säger hon.

Anna Månsson Nylund

Bor: Göteborg.

Ålder: 52 år.

Familj: Man och två vuxna pojkar.

Fritiden: Tränar på gym och bakar.

Boktips för högläsning: ”Grodan och främlingen” av Max Velthuijs, ”Our skin” av Megan Madison och Jessica Ralli, ”Laxmis mooch” av Shelly Anand och ”Edward Tualens fantastiska resa” av Kate Di Camillio.

Därför älskar jag att vara lärare: ”För att jag får ta del av alla kloka tankar som eleverna kläcker, och se dem utvecklas.”

Med litteratur blir det på elevernas villkor

Och slutligen – när litteraturen fungerar som ”glasskjutdörrar” – får läsaren gå igenom dörrarna och ta del av världar, miljöer och människor vi inte känner igen oss i, vilket kan bidra till att vi känner empati för bokens karaktärer.

– Jag har lärt mina ettor de här begreppen och de förstår dem.

I Sverige finns det inte så många böcker om rasism, berättar hon, till skillnad från i USA.

– Samtidigt är vi lärare, enligt läroplanen, ålagda att prata om det här. Och då är det bästa sättet att använda litteratur. Då blir det på elevernas villkor.

En annan bok hon rekommenderar är ”Laxmis mooch”, även den på engelska.

– Den handlar om en indisk flicka som blir utsatt för rasism på grund av att hon har en liten mustasch. Innan jag skulle läsa den boken tänkte jag – hjälp hur ska det här gå, men det gick jättebra. Till slut blir flickan stolt över sitt utseende och känner att de mörka hårstråna är en del av hennes identitet.   

Tre olika förhållningssätt till böcker om rasism.

  1. Böcker som speglar: Läsaren kan spegla sig i bokens innehåll och händelser, vilket kan bidra till insikter om den egna identiteten.
  2. Böcker som fönster: Läsaren kan ”titta igenom” fönstret och se andra världar, som vi kanske inte alltid känner igen oss i.
  3. Böcker som glasskjutdörrar: Läsaren kan ”gå igenom” dörrarna och lära känna världar, miljöer och människor vi inte känner igen oss i, vilket kan bidra till empati.

Källa: Rudine Sims Bishop, professor vid Ohio state university.

LÄS ÄVEN

Skolor i utsatta områden erbjuds böcker – flera svarar inte

Tre lärare om den perfekta lektionslängden

Här går alla barnen ettan – två gånger

Bildspråket får liv i Veronicas sva-undervisning