Därför vill hon att eleverna lär sig saker utantill

Matematik- och musikläraren Helén Svensson på Flatåsskolan i Göteborg tycker att det är väldigt mycket som är fel i dagens skola. Inkludering, läromedel och dagens kunskapssyn är några av de frågor som hon har starka åsikter om. Nu senast skrev hon en debattartikel i Dagens Nyheter, om läroplanens alltför otydliga kunskapskrav.

– En stor del av den moderna konstruktivistiska kunskapssynen handlar om att kunskapsinhämtning är en process där eleven framför allt ska jobba självständigt och ansvara för sitt eget lärande. Den synen är jag totalt emot. Jag står för klassisk förmedlingspedagogik. Det vill säga att läraren förmedlar kunskaper, bryter in i elevernas tankar och visar nya strategier, säger hon och tillägger att en ytterligare nyckel till god undervisning givetvis är att läraren har en bra relation till eleverna.

”Suzukimetoden är självklar”

I dag arbetar Helén Svensson som special­lärare och undervisar mellanstadieelever som ligger flera år efter i matematiken. Många räknar fortfarande på fingrarna.

Här har hon fått stor användning av sina erfarenheter från trumpet- och musikundervisningen och den pedagogik som man använder där. En inspirationskälla är Suzukimetoden.

– Den är självklar när man börjar spela ett instrument, innan man lär sig noter. Då arbetar man med utantillinlärning där läraren visar och eleverna lyssnar och härmar.

Vi jobbar alldeles för lite med långtidsminnet i dagens skola. I stället belastar man arbets­minnet i alldeles för hög grad

Poängen är att frigöra så mycket kapacitet till det musikaliska uttrycket som möjligt och då är det en vinst om de andra momenten sitter i långtids- och muskelminnet.

Så hur översätter man kunskapssynen inom musik till undervisning i matematik?

– Jag använder mig aldrig av musik. Det första jag gör är att jag försöker få dem att lära in något utantill. Exempelvis en ramsa: ”2–4–6–8–10”. Det kan vara jättesvårt till en början men efter några lektioner brukar det sitta och eleverna blir jätte­stolta, även om de inte förstår alla samband.

"Kunskap är den bästa belöningen"

I den typen av övning lagras kunskapen i långtidsminnet, vilket gör det lättare att bygga vidare på kunskapen som eleverna då har lärt sig att komma ihåg. Allt i enlighet med modern kognitionsforskning, enligt Helén Svensson.

– Vi jobbar alldeles för lite med långtidsminnet i dagens skola. I stället belastar man arbetsminnet i alldeles för hög grad, vilket drabbar svaga elever som inte orkar använda arbetsminnet under särskilt lång tid. 

Helén Svensson kan tydligt se att hennes undervisning ger resultat och att eleverna tycker att det är roligt.

– Vi räknar och laborerar med hjälp av lärospel och räkneoperationer utan text och jag behöver aldrig belöna dem genom att späda ut undervisningen med att färglägga bilder i läroboken. Har de väl fått smak för att lära sig på riktigt så frågar de inte efter något annat. Kunskap är den bästa belöningen,
säger Helén Svensson.

LÄS ÄVEN

Här knäcker alla sexåringar läskoden

Matematiska språket viktigt för att inte tappa elever

Hur lär man eleverna att stava utan att döda lusten?

Hård kritik mot hyllat beteendespel