Till startsidan
Kristin Söderpalm och Elin Flod är engagerade i Väringaskolans projekt för trygga raster, eller pauser som de numera kallas. Foto: Oskar Omne
Lektionstipset På Väringaskolan i Sigtuna slipper klasslärarna inleda lektionerna med att ta itu med de konflikter som har skett på rasten. Tack vare ett nära samarbete med fritids får de en bättre inblick i hur eleverna samspelar rent socialt, vilket också underlättar i samtal med föräldrar.
Numera säger personalen på Väringaskolan i Sigtuna inte rast. De säger paus. För några år sedan granskade de sina händelserapporter i syfte att se över tryggheten och kvaliteten på rasterna, under ledning av rektor Jeanette Lindberg.
Kristin Söderpalm, klasslärare i årskurs sex, tror inte att de hade större problem än andra, men de kunde se att det fanns en möjlighet till utveckling.
Nu har de hittat en lösning, där resurspedagoger och klasslärare arbetar tätt tillsammans på skolgården. Kristin Söderpalm initierade det hela och drog i gång ett pilotprojekt med sin klass.
– Det hela går ut på att hålla ihop varje klass på rasten. Hela tiden. En klass kan exempelvis få vara på skolgården, en annan i skogen och en tredje på fotbollsplanen. Och så anordnas en aktivitet för varje klass, säger hon och förklarar varför de kallar det för paus.
– Vi tycker att rast är väldigt förknippat med ”fri lek”. Vi pausar helt enkelt det vi gör inne för att röra på oss, leka eller ta en ”walk and talk”.
Ålder: 37 år.
Bor: Knivsta.
Utbildad: Lärare.
Fritidsintressen: Inredning, kultur och trädgård.
Favoritrastaktivitet: General och spion.
I dag arbetar alla så här. Pilotprojektet gav bra resultat och incidentrapporter minskade och ingen strosade runt själv på skolgården.
Det är alltid den personal som arbetar närmast eleverna som är med under pauserna. Kristin Söderpalm och hennes team brukar oftast ordna olika rörelseaktiviteter.
– Vissa kanske vill spela fotboll, andra basket och då försöker jag hålla i gång det samtidigt. Men ibland kan jag säga: ”I dag spelar alla fotboll, för det är roligt att göra saker tillsammans”, säger hon.
Ålder: Jag brukar säga att jag är 23, men jag har fyllt 23 många gånger nu (är 39 år).
Bor: Bålsta.
Utbildning: Fritidsledare, församlingspedagog, genusvetenskap, fritidspedagogik.
Fritidsintressen: Måla tavlor, göra smycken, umgås med vänner och familj, plocka svamp, promenera. Och plugga på universitetet!
Favoritrastaktivitet: Stafetter, bygga med naturmaterial i skogen (vindskydd, koja, trefötter och så vidare). Samt skapa konst med naturmaterial utomhus.
Om klassläraren inte är med på pausen brukar de gå ut några minuter innan lektionen börjar för att ta reda på hur det har gått så att det blir en bra övergång när lektionen börjar, berättar Elin Flod som är fritidspedagog i årskurs två.
– Det leder även till att läraren inte behöver inleda lektionen med att lösa eventuella konflikter. För hur det än är så är det oftast läraren som får mejl från vårdnadshavare vid eventuell konflikt eller frågor kring det sociala samspelet i klassen, och då behöver vi alla ha en inblick i vad som skett.
Kristin Söderpalm kan se många fördelar med det här arbetssättet.
– Vi som lärare får en helt annan inblick i hur eleverna samspelar. I klassrummet ser man inte alltid de där små sakerna som kan uppstå mellan eleverna under pauserna. Och som kan vara jätteviktiga, säger hon.
Utmaningen är att få till ett schema som passar alla lärares behov.
– Det kan vara svårt och upplägget kan se helt olika ut i olika grupper. En lärare kanske inte vill vara ute efter lunchen medan en annan värnar om en paus på förmiddagen. Här måste man vara flexibel och kommunicera med varandra, säger Elin Flod.
Just nu tycker mina elever om att bygga kojor. Så vi bygger kojor. Massor med kojor. Men de som inte vill får gärna göra något annat, fast inom samma område”, säger Elin Flod, till vänster. Här tillsammans med sina elever och Kristin Söderpalm, klasslärare i årskurs 6. Foto: Oskar Omne
LÄS ÄVEN
Paulas knep gör att ingen lämnas utanför på rasten
Körling: På rasten är han kung – i klassrummet ”dum i huvudet”
Hård kritik mot hyllat beteendespel
Israelsson: Ämneslärare på lågstadiet – då krävs det mer av eleverna
Forskning Forskaren: Resultatet går stick i stäv med vad man hör och läser om i media.
Krönika ”Vi har blivit en aning stela och våra munnar har blivit för raka.”
Läsning Lågstadieläraren: Vanliga skönlitterära verk ger eleverna en helt annan lust.
Pedagogik ”Att dela på uppdraget ger en ökad trygghet.”
Forskning Stor forskningssammanställning pekar ut framgångsfaktorerna.
Forskning Forskaren: Man behöver jobba med språk i alla ämnen.
Krönika ”Det är när orden finns som verkligheten kan delas.”
Krönika ”Att kritisera en bok är att kritisera läsaren.”
Läsning ”Det är hela skolan, all personal ska involveras.”
Krönika ”En föräldrasuck kan skapa oro hos barnet.”
Undervisning ”Övningen ger alla möjlighet att tänka och uttrycka sina idéer.”
Läsning ”Vuxenvärlden behöver se sin viktiga roll.”
Krönika ”Hon litade orubbligt på skolan och vad den kunde ge mig.”
Forskning Forskaren: Grövre språk och machoattityder.
Forskning Forskaren: Det är den metodik som har evidens.
Läsning Lågstadieläraren Anki Källman om hur hon väcker böckerna till liv.
Forskning Forskaren: Risk att lärarna inte hittar de elever som har de största behoven.
Krönika ”Det skulle ge läraren stöd i sitt arbete att främja läsningen.”
Stoffträngseln Specialpedagogen: Vi rusar vidare från det ena till det andra – barnen hänger inte med.
Krönika ”Allt bygger på att eleverna måste kunna läsa.”
Läsning Här är lärarens fyra bästa tips.
Krönika ”Pulsen är högre än den borde vara.”
Läsa-skriva-räkna-garantin Skolinspektionen: Varannan skola lever inte upp till kraven.
Lärarutbildning Professorn: De senaste 30 åren har det bara gått utför.
Krönika ”Han ska inte vara där han är just nu. Han ska vara i klassrummet.”
Forskning Forskaren: Skolverkets material sticker ut på ett oroande sätt.
Krönika I läraren väcks den gnagande känslan ”jag är inte tillräckligt bra”.
Forskning Forskaren: Skrämmande många ritade matteboken.
Krönika ”Dikter tar sig förbi förståndet och låter tanken vakna tillsammans med känslorna.”
Forskning Forskaren: ”Garantin kan nästan vara ett hinder för stöd”.
Krönika ”Förstår nu hur det är att börja läsa efter ett långt läsfritt sommarlov.”
Krönika Läraren: Men jag förväntar mig inte något svar.
Litteratur Stort fokus på värdegrund när lärare väljer böcker.
Läsning Prisade läraren: Får barnen att orka läsa en lite längre stund.
Krönika ”Vi behöver ha tålamod och en portion uppfinningsrikedom.”
Lektionstipset ”Många lärare tycker att det är läskigt, man vill inte att elever ska bli ledsna.”
Krönika ”Barn kan inte bryta ensamheten på egen hand.”
Panelen Tre lärare svarar.
Reportage ”Det här handlar om att få lära sig på ett annat sätt än i klassrummet.”
Läsinlärning Läraren: Förstod tidigt att många i klassen ännu inte blivit nyfikna på läsningen.
Forskning Forskarnas tips: Så blir de bättre rustade för utmaningarna som väntar.
Forskning Professorn: Jag vill ta chansen att försöka påverka
Läsning ”I en del fall har lärarna helt enkelt aldrig fått reda på att erbjudandet finns.”
Vi lärare debatt Speciallärarens tips till myndigheten.
Vi lärare debatt Skolverket: ”Mätsäkerheten måste bli högre”.
Panelen Tre lärare om den perfekta lektionslängden.
Krönika ”Läsandet måste på allvar bli skolans viktigaste fråga.”
Vi lärare debatt ”Hade jag vetat hur dålig utbildningen skulle vara hade jag inte tagit det här stora studielånet.”
Vi lärare debatt ”Vi ser inte ett enda forskningsperspektiv som allenarådande.”
Reportage Därför öser Hammarkullsskolan på rejält med lästräningen redan i förskoleklass.
