Därför ger hon eleverna samma lektion – två gånger
Paula Kern tror och hoppas att hennes sätt att organisera undervisningen kan förebygga framtida svårigheter hos eleverna. Foto: Fredrik Jalhed
Lektionstipset Man kan inte bara snyta en lektion ur näsan, konstaterar lågstadieläraren Paula Kern. Särskilt inte om man vill arbeta med för- och efterlektioner – en undervisningsmodell som har hjälpt många av hennes elever.
Paula Kern beskriver sina fina elever:
– De är så små att man måste rensa fickorna innan man går hem, så man inte har plockat med sig någon. Som små brunnar – fyll mig, fyll mig, varje dag, säger hon och skrattar.
Paula Kern arbetar som lågstadielärare i årskurs ett på Vallhamraskolan i Partille. För snart fyra år sedan började hon delta i ett forskningsprojekt med Göteborgs universitet och Skolforskningsinstitutet som initiativtagare, tillsammans med en rad andra lärare. Syftet var att arbeta fram en undervisningsmodell i matematik, som organiserades med hjälp av för- och efterlektioner.
Paula Kern
Namn: Paula Kern.
Ålder: 48 år.
Bor: I Sävedalen utanför Göteborg.
Familj: Man och tre barn.
Fritiden: Spelar piano, läser och tränar.
Övrigt: Syftet med forskningsprojektet som Paula Kern medverkade i var bland annat att ge alla elever förutsättningar att utveckla sin förståelse av tals del- och delhelhetsstruktur och tioenheten.
– Jag tyckte att det var helt genialiskt så jag har fortsatt att arbeta så. Det hela innebär att jag plockar ut dem som riskerar att hamna i mattesvårigheter, sedan har jag exakt samma lektion med dem före eller efter ordinarie lektion. På så vis får jag ta del av deras felsvar och tankar, säger hon och fortsätter:
– När eleverna kommer till den ordinarie lektionen så är de helt med. De blir liksom experter och vill berätta hur de tänker. Och om jag upplever att någon inte har förstått någon del så har jag en efterlektion, säger hon och förklarar att för- och efterlektionerna inte behöver ligga i direkt anslutning till den vanliga lektionen.
Upplägget bidrar till att elever med svårigheter får bättre självförtroende.
– Om man i stället har undervisning som kallas extrastöd, så kan eleverna känna sig utpekade. Men om jag kallar det för- och efterlektion så blir det en helt annan sak. Och ibland blandar jag ihop eleverna, så att de som brukar kunna också får vara med. Då blir det mer neutralt och det tror jag är ett framgångsrecept, säger hon.
Paula Kern tycker att man arbetar för mycket med anpassningar i svensk skola.
– Vissa barn kanske bara behöver öva på samma sak flera gånger. Jag tror vi kan organisera oss och tänka smartare.
Viktigt ha kollegorna med sig
Men – och nu kommer det stora ”men”:et – hur organiseras det här? Det borde ju rimligen kräva mer undervisningstid? Paula Kern är beredd på frågan.
– Svårigheten är förstås just organiseringen. Här måste man prioritera och ha kollegor som också ser fördelarna, samt ha ledningen med sig. Det gäller att tänka flexibelt, säger hon och konstaterar att en extralektion inte alltid behöver vara så lång:
– Kanske kan en fritidspedagog göra något annat meningsfullt med övriga elever. Eller så får mina elever vara med på en annan lärares sångsamling eller ha en stunds tyst läsning. Dessutom spiller det här sättet att arbeta över på hur eleverna presterar även i andra ämnen, eftersom de känner att de lyckas.
Paulas 5 tips för för- och efterlektioner
- Hitta smart tid som kan användas till för- eller efterlektion. Prata ihop dig med dina kollegor, gärna kollegor i närliggande lokaler.
- För- och efterlektioner kräver att man har detaljerad koll på vad undervisningen ska innehålla. Vilket är målet? Vad vill jag att de ska lära sig? Hur ska lektionen genomföras?
- När det är dags för förlektion: Vad ska plockas ut ur lektionsinnehållet för att eleverna ska kunna hänga med på ordinarie lektion? Samma talområde eller ett lägre talområde?
- Låt gärna eleverna avsluta varje lektion med att reflektera över vad de har lärt sig. På så vis får du en bild av vilka elever som är i behov av samma lektionsinnehåll två gånger.
- Om en elev är sjuk kan hen delta i för- eller efterlektioner för att komma i kapp.
LÄS ÄVEN
Fotbollsstjärnor får eleverna att vilja läsa mer
Forskaren: Så klarar alla elever läxan
