Så hjälper Anna föräldrarna att hjälpa

Förskoleklassens uppdrag är att upptäcka tidiga förmågor, ge dem rätt verktyg och väcka lust. Det är otroligt stimulerande, säger Anna Elias. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Grundskolläraren

Lektionstipset Anna Elias mission är att hjälpa föräldrar med utländsk bakgrund att hjälpa sina barn. Hon är lärare i förskoleklass och jobbar hårt med att individanpassa sin läs- och skrivundervisning.

Anna-Karin Hallonsten

9 nov 2021

Förskoleklassläraren Anna Elias får ofta frågan: ”Ska inte du läsa upp till grundskollärare och bli en ’riktig’ lärare?” Den frågan gör henne en smula undrande.

– Jag har valt att fördjupa mig i den här åldern. Förskoleklassens uppdrag är att upptäcka tidiga förmågor, ge dem rätt verktyg och väcka lust. Det är otroligt stimulerande, säger Anna Elias som arbetar på Frölundaskolan i Göteborg, med övergripande ansvar för språkutvecklande undervisning i förskoleklass.

Förskoleklassens uppdrag är att upptäcka tidiga förmågor, ge dem rätt verktyg och väcka lust. Det är otroligt stimulerande.

– I min klass finns det ett stort spann, allt från elever som behöver bli medvetna om att de faktiskt befinner sig i en skola till de som redan har påbörjat sin läsutveckling. Och det förutsätter en väl utvecklad förmåga att åstadkomma en differentierad undervisning.

Montessori som utgångspunkt

Anna Elias använder inga andra läromedel i pappersform än sina egenproducerade, med utgångspunkt i Montessoripedagogik. För drygt tio år sedan utvecklade hon ett arbetssätt som till stor del bygger på vanliga bilder hämtade från exempelvis kasserade läseböcker, kataloger och tidningar. I en stor låda finns hundratals bildkort som används i språkutvecklande samtal om fonologi, bokstavsinlärning och läsutveckling.

Annas 3 tips

Även föräldrar med utländsk bakgrund kan samarbeta kring läsutveckling! Använd dem i undervisningen. Introducera vad vi undervisar om, varför och hur.
För en dialog med lärarna som undervisar de högre åldrarna. Bjud in dem till besök och samtal kring hur en elev startar sin kunskapsresa i grundskolan.
Skapa bildkort med olika svårighetsgrader. Exempelvis: Klistra fast en bild på en val och skriv ”vak”, ”van” och ”val” på kortet och låt eleven sätta en klädnypa bredvid det rätta ordet.

Hon arbetar i ett utsatt skolområde och involverar gärna föräldrarna i barnens lärande, vilket även stärker föräldrarnas språkliga självförtroende.

– Föräldrarnas reaktion är ofta: ”Får JAG lov att vara med?!” Jag har aldrig hört någon som har avböjt ett sådant samarbete. Eller upplevt att någon förälder velat ”lägga sig i” min undervisning, något som jag då och då har hört att kollegor verkar vara oroliga för.

Skräddarsydda uppgifter

När hon upptäcker att en elev har knäckt läskoden skräddarsyr hon läsuppgifterna för just den eleven och föräldern. Då utgår hon ofta från foton på eleven. Sedan skriver hon ett par ord som syns på bilden: mun, näsa, ögon.

Anna Elias tycker att det är intressant att skolreformen om en tioårig grundskola väcker så starka reaktioner. Att F blir 1 om några år behöver inte innebära att förskoleklassen blir skolifierad på ett negativt sätt, menar hon.

– Det är vi pedagoger som styr undervisningen och hur vi disponerar skoldagarna. Självklart har vi ett lekuppdrag, ett skapandeuppdrag och ett värdegrundsuppdrag. Och de uppdragen ska integreras med varandra, inte särskiljas så att de upplevs som ”skolarbete” och ”lek”.