Slabbig labb ger förståelse för densitet

Malin Björn vill att eleverna tidigt ska få med sig olika naturvetenskapliga grundbegrepp.
Foto: Emil Nordin

När mellanstadieeleverna vid Lemshaga akademi på Värmdö kommer in i Malin Björns NO-klassrum är deras första förväntansfulla fråga om de kan få labba. Det är inte så vanligt att göra det regelbundet i så tidiga årskurser, men Malin Björn har en bakgrund som högstadie­lärare.

– Laborationer är mitt viktigaste verktyg för att väcka elevernas intresse och förståelse för naturvetenskap. Min erfarenhet är att det går att in­föra avancerade sådana tidigare än man kanske tror, säger hon.

Nyligen fick Malin Björns sexor jämföra densitet hos olika vätskor. Den laborationen föll väl ut och hon delar gärna med sig av erfarenheterna.

– Jag vill att mina elever tidigt ska få med sig olika naturvetenskapliga grundbegrepp, densitet är ett sådant.

Malin Björn brukar alltid försöka börja i fenomen som knyter an till elevernas vardag. I den här laborationen valde hon därför nio vätskor som de flesta troligtvis skulle känna igen: ketchup, senap, matolja, sirap, Cola light, grönt diskmedel, blått schampo, t-röd samt kranvatten som hon färgade gult med karamellfärg.

– Vätskorna behöver ha olika färger så att det tydligt går att se vad som är vad, säger hon.

På mellanstadieskolor finns sällan tillgång till särskilda laborations­salar. För att kunna genomföra dem i vanliga klassrum med 26 stycken tolvåringar utan att det blir kaos, lägger Malin Björn extra tid på såväl förberedelser som städning efteråt.

– Visst kan det vara utmanande, men jag ser hellre möjligheter.

Denna lektion inledde hon med att visa ett provrör fyllt med hälften kara­mellfärgat vatten och hälften olja. Hon satte på en kork, vände provröret upp och ner och frågade eleverna varför vätskorna bytte plats med varandra. Ingen kunde svaret och eleverna fick planera en egen undersökning. I par fick de i uppgift att välja ut tre vätskor att jämföra. Vilken hade lägst respektive högst densitet?

Vätskor med olika färger valdes.
Foto: Emil Nordin

– Eleverna fick planera utförande och tänka igenom en hypotes genom att rita och skriva. Innan de började med själva labben gick jag igenom varje pars plan, gav tips och ställde frågor, säger Malin Björn.

När den första laborationen var klar fick paren redovisa resultaten för varandra. De pratade i helklass om olika hypoteser. Är Cola light lätt bara för att det heter light? Spelar det någon roll i vilken ordning man häller vätskorna i glasen?

– Nästa lektion byggde jag ut uppgiften. Då fick paren jämföra minst fem vätskor och jag delade också ut mallade laborationsrapporter.

Två laborationslektioner och tre teorilektioner senare var samtliga elever införstådda med vad densitet i praktiken innebär. En grupp valde att utforska det genom att måtta upp alla vätskor i matskedar och sedan väga dem. Ett annat par jämförde t-röd med läsken. Men det blev en enda brunrosa sörja.

– De kom på att det behövs någon form av barriär och att matolja kan fungera som det.

I slutanalyserna kom eleverna olika långt. Det måttande matskeds­teamet lyckades kategorisera samtliga vätskor, ett annat par stannade vid insikten att sirap är mer trögflytande än ketchup och att olja flyter ovanpå.

– Det är det som är så bra med att tidigt börja laborera. Med en låg inkörsport men högt i tak lyckas jag ofta hålla i allas intresse oavsett nivå.