Den här artikeln publicerades ursprungligen på en tidigare version av Grundskolläraren

Föräldrarnas lättja och stress skjuter i höjden – samtidigt som tiden deras barn rör sig är nere på farligt låga nivåer, skriver redaktionschef Hampus Jarnlo.

”Titta vänster, höger, vänster”. Föräldrauppmaningen vid övergångsstället under promenaden till första skoldagen ringer fortfarande i mina öron. Det beror inte på att det var mycket trafik runt skolan, utan snarare på att föräldrarna gav oss uppmaningen en enda gång. Därefter gick eller cyklade vi barn till skolan på egen hand.

När jag nu vallar mina egna barn till förskolan och skolan är vi märkligt ensamma på den mysiga gång- och cykelbanan som leder dit. Desto fler är bilarna runt skolan, chockerande många skjutsar sina barn trots att de allra flesta bor i närområdet.

Vad sägs om att föräldrarna gör detta?

Föräldrarnas lättja och stress skjuter i höjden – samtidigt som tiden deras barn rör sig är nere på farligt låga nivåer. Självklart måste vi alla hjälpas åt för att vända den negativa trenden. Men att det nu kan bli redan hårt pressade lärares ansvar att få i gång barnen känns bakvänt.

Vad sägs om att alla föräldrar i stället lär sina barn att man går eller cyklar till skolan när det är möjligt? Med rätt vägledning klarar de flesta barn att göra det själva tidigare än vi vuxna tycks tro. I det korta perspektivet leder det till att färre stressade bilister riskerar att köra på barnen runt skolorna. Och i det längre perspektivet förbättras barnens framtidsodds markant om vi skonar miljön och sätter de goda vanorna redan från studsande barnsben.

LÄS ÄVEN

Nu kan det bli skolans plikt att få i gång barnen

Larmet: 2 av 3 elever rör sig för lite

Jarnlo: Svårt att njuta av musik när man drivs in i väggen

Ny statistik: Skolgårdarna bara fortsätter att krympa