Tre lärare om den perfekta läxan
Tre lärare med tankar om läxor. Från vänster Caysa Jonassen, Annika Hindemith och Jenny Liwell. Foto Jonassen och Hindemith: André de Loisted, Liwell: Martin Frick
Läxor Ger du läxor och hur ser i så fall den perfekta läxan ut? Vi bad tre lärare ge sin syn på saken.
Caysa Jonassen, lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska, årskurs 1–6 på Kungshögsskolan i Malmö.
Caysa Jonassen
Ger du läxor?
– Nej, inte direkta läxor. Jag försöker skapa utrymme under lektionstid för att eleverna ska hinna med det som planerats och befästa kunskapen. Genom att anpassa efter individ blir omfånget av vad som bör hinnas med olika från elev till elev. Men vill man läsa mer efter skoltid så får man så klart göra det.
Vad krävs för att en läxa ska vara meningsfull?
– Att läxan följs upp i skolan och används i undervisningen, att läxan är något som hjälper eleven att befästa redan känd kunskap och framför allt att eleven känner att läxan är meningsfull. Läxan ska även vara något som alla elever klarar av att göra på egen hand om man inte kan tillgodose dem stöd efter skoltid.
Hur följer man upp en läxa på bästa sätt?
– Genom att se till att alla har haft möjligheten att utföra läxan. Sedan tror jag det är viktigt att eleven känner att du följt upp och sett vad just han eller hon har gjort, för att hen ska känna att det är meningsfullt att läxan blev gjord. Använd läxans innehåll i undervisningen, återkom till den mer än en gång.
Annika Hindemith, lärare i matematik och NO, årskurs 4–9 på Hjärupslundsskolan i Staffanstorp.
Annika Hindemith
Ger du läxor?
– Jag ger sällan läxor, varken i NO eller matematik. Jag vill att vi gemensamt arbetar med matematik och NO under lektionerna. Därför försöker jag ge eleverna den hjälp de behöver under lektionstid och repeterar ämnesinnehållet gemensamt. Ger jag läxor är det för att träna och befästa nya begrepp eller metoder.
Vad krävs för att en läxa ska vara meningsfull?
– Den måste handla om begrepp och metoder som vi redan arbetat med och som är bekanta för eleven. Man kan inte räkna med att elever kan få hjälp hemma. Läxan ska vara en repetition av det vi redan arbetat med under lektionstid.
Hur följer man upp en läxa på bästa sätt?
– Ibland passar det bäst att göra det muntligt och ibland passar det bättre med ett digitalt läxförhör med fråga och svarsalternativ. Det sistnämnda passar exempelvis om man vill kontrollera att alla eleverna har förstått olika begrepp.
Jenny Liwell, lärare i svenska, årskurs 1–3 på Råda skola i Lidköping.
Jenny Liwell
Ger du läxor?
– Vi ger både läs- och skrivläxor i svenska. Dels för att mängdträning behövs både i skola och hem för att ge förutsättningar till att bli en god läsare, dels för att kommunicera med hemmet om vad vi arbetar med i skolan. Det ger vårdnadshavare en möjlighet att vara delaktiga och i bästa fall genererar det en god lässtund.
Vad krävs för att en läxa ska vara meningsfull?
– Att läxan är kopplad till det vi arbetar med i skolan. Vi arbetar tematiskt under en vecka och läxan ger goda förutsättningar att kunna fördjupa sig, eller lättare förstå, det vi arbetar med. Läxan anpassas också efter individen för att motivera och behålla läslust.
Hur följer man upp en läxa på bästa sätt?
– Vi kommunicerar med vårdnadshavare om hur det går med läxan och hur vi upplever det i skolan. Eleverna får enskilt en lässtund (”guldstund”) med en pedagog där vi återkopplar och uppmuntrar. Det är viktigt att det finns en mottagare. Vi jobbar även ofta med det kooperativa lärandet där axelkompisarna får vara de goda lyssnarna.
LÄS ÄVEN
Raset: Läxläsandet har halverats
De slopade läxorna – för likvärdigheten
