Läraren om läsning: Så kan ni föräldrar hjälpa till!
Läsning Svenska barn lär sig läsa i skolan. De allra flesta. Men för att gå från att tekniskt kunna läsa till att bli en god läsare behövs det träning. Här tipsar läraren Pernilla Olsson om hur föräldrar kan hjälpa till med den träningen.
”Pernilla, det är ord här som jag inte alls fattar! Vad betyder bukt, å och älv?”
Eleven tittar på mig med uppgiven blick. Jag slussas med ens tillbaka till där jag startade min yrkesbana för snart trettio år sedan. Samma mellanstadieålder, samma ord men då hade de en helt annan ordförståelse. Den här typen av ord var inte obekanta för lika många som idag.
Vi läser om sjunkande resultat i Pisa-undersökningen. Rubriker skriker att skolan måste lösa detta! Absolut att skolan har det största ansvaret för utbildning men vi behöver hjälpas åt.
”Den här texten är till dig!”
Är du förälder till ett barn som knäckt läskoden men som inte läser frivilligt på fritiden? Är du mån om att ditt barn både ska må så bra som möjligt men även lyckas så bra som möjligt under skoltiden? Den här texten är till dig!
Svenska barn lär sig läsa i skolan. De allra flesta. Men för att gå från att tekniskt kunna läsa till att bli en god läsare behövs det träning. Det krävs många timmar. Fler än de timmar skolan har att erbjuda. Det är här ni föräldrar är viktiga. Ni måste fortsätta att hjälpa skolan med lästräningen.
Min erfarenhet är att bokläsning var central när barnet var litet. Högläsning vid nattning, läsläxor i lågstadiet och sen äntligen så kan barnet läsa. Då börjar tjatet. Andra saker lockar mer, familjelivets måsten kräver sitt och läsningen sker sporadiskt. Om den sker alls.
Effekterna av läsning finns väl dokumenterade. Flera studier visar att man som vuxen behöver ha tillgång till ett ordförråd på minst 50 000 ord för att kunna ta en aktiv del i samhället.
Ett barn har tillgång till 5 000-7 000 ord när denne börjar i skolan. En 17-åring som har blivit högläst för och som har läst böcker själv når dessa 50 000 ord. Den 17–åring som inte läst eller fått böcker höglästa för sig har ett ordförråd på blott 17 000 ord.
Fyra konkreta tips
Det är här ni föräldrar kommer in i bilden! Här följer mina bästa tips för att få till lästräning hemma och tillsammans med skolan hjälpas åt.
1. Fortsätt att högläsa tillsammans!
Fråga en bibliotekarie eller ditt barns lärare om du behöver hjälp att välja bok. Jag slår ett slag för att ta en skönlitterär bok med ett mer avancerat språk och innehåll än vad barnet klarar av att läsa på egen hand. Det är viktigt att barnen slussas vidare och får möta svårare texter utan att behöva göra det ensam.
Att under högläsning stanna upp och prata om det som har hänt, tolka texten tillsammans. Hur tror du att huvudpersonen kände nu? Förklara för barnet, om det behövs, att de gestaltningar som författaren gör när en dörr slås igen med en smäll, steg som klampar hårt mot golvet och de högljudda orden som sägs är en signal på att personen i fråga är arg. Varför är denne arg? Vad tror ditt barn? Fundera på vad ni tror kommer hända på nästa sida. Allt det här bidrar till språkutveckling!
Hjälp ditt barn att förklara krångliga ord i boken. Ställ frågor på texten där svaret kanske finns mellan raden. Där du och barnet tillsammans behöver tolka information från texten. Här vill jag slå ett slag för Aidan Chambers bok ”Böcker inom och omkring oss” om du som förälder vill lära dig mer om boksamtal.
Man behöver inte högläsa precis innan det är dags att sova. Högläsning passar också kring ett frukostbord en ledig morgon. Eller medan maten går färdigt i ugnen.
2. Planera in läsningen.
För att läsning ska bli av behöver ni bestämma er för när den ska ske. Gör ett schema. Skapa rutiner. Ett bra riktmärke är att läsa tio minuter om dagen. Varje dag. Och ja, det får gärna vara längre.
3. Alla läser samtidigt.
När det står läsning i familjens schema gäller det alla som är hemma. För visst är vi överens om att barn inte gör som vi säger. Barn gör som vi gör. En framgångsfaktor kan också vara att samla ihop familjens telefoner och stänga av nätverket medan läsning pågår.
4. Håll i och håll ut!
Det tar tid att sätta nya läsrutiner. Det är klurigt, jobbigt och stundtals mest tjat. Men håll ut, det blir bättre! Ibland fungerar det att gemensamt komma överens om en familjebelöning om man klarat den första veckan, månaden och halvåret.
Förutom att du bidrar till ditt barns faktiska läskunskaper så finns det belägg i forskning för att barn som läser böcker även ökar sin empatiska förmåga. En annan studie från Sussex-universitet visar att sex minuters tyst läsning räcker för att minska stressnivån med 68 procent!
Det enda du egentligen riskerar om du får till kontinuerlig lästräning hemma är att du skapar en läsare som snart börjar läsa mycket och av egen fri vilja. Visst är det en risk du är villig att ta?
Pernilla Olsson är lärare i svenska och SO, årskurs 4–6, på Södermalmskolan i Stockholm
LÄS ÄVEN
Jarnlo: Nej, lärare kan inte lösa alla våra samhällsproblem
Ny hård kritik mot läsundervisningen på lärarutbildningen
Körling: Nu är nyfikenheten viktigare än förra läsårets dystra resultat
