Här genomsyrar läsningen all undervisning

Kunskaperna i svenska på skolan var generellt för dåliga, särskilt när det gällde eleverna som läste svenska som andraspråk. Med de förutsättningarna började Väsby skola jobba med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och i nästa steg med läsutveckling och läslust. Läraren och läsfrämjaren Anne-Marie Körling, som skriver krönikor här i Grundskolläraren, har i den processen kompetensutvecklat förstelärarna som i sin tur leder arbetet med att förbättra just läsutvecklingen och läslusten på skolan.

Klass 4A har fått pris i den rikstäckande tävlingen ”Den stora läsutmaningen”. De har läst massor med böcker, 703 lästimmar fördelat på 22 elever förra hösten. Men det var tack vare motiveringen, den om hur man arbetat med läsning och hur utvecklingen har gått för klassen, som de kunde vinna juryns pris ”Årets läsresa”.

”Spännande och läskig läsning”

Det är knäpptyst i det solvarma klassrummet när eleverna läser. Efter några minuter bryter läraren Hanna Persson av med en fråga till eleven Entisar om boken hon läser. Det är Kristina Ohlsson som har skrivit den och Hanna Persson undrar om eleverna kommer ihåg fler böcker som Kristina Ohlsson har skrivit. ”Silverpojken” säger någon. ”Glasbarnen”, föreslår en annan elev. Entisar läser Kristina Ohlssons nya bok ”Eldhjulet” och Hanna Persson ber henne att berätta om handlingen. Entisar beskriver platsen Hovenäset på Gotland, pariserhjulet som kommit till byn och om Hedi, hennes pappa och hans gravida flickvän.

– Det är ganska mycket text i boken, inte så mycket bilder. Du tyckte att den var lätt att komma in i, eller hur?

De fortsätter prata om böcker och efter en stund öppnar Hanna Persson en låda med en klassuppsättning av den kommande högläsningsboken.

– Jag råkade ju avslöja halva bokens namn när jag skulle berätta. Så här heter boken: ”Silvervinges hemlighet” av Katarina Genar.

Två och två diskuterar eleverna titeln först och sedan omslaget, de gissar och fantiserar kring vad boken handlar om och vilken typ av bok det rör sig om. Att det kommer att bli spännande och lite läskig läsning, det är de överens om.

Turas om att läsa inför klassen

När de börjar läsa högt ur boken, en mening var, säger en elev ”pass” men annars läser alla. Det går olika lätt, vissa är tryggare än andra i att läsa inför klassen, men alla försöker. Och om någon inte kan uttyda ett ord eller tappar bort sig viskar någon klasskamrat snällt ordet eller var det är hen ska läsa någonstans. Tonen i rummet är omtänksam och varm. Hanna Persson säger efter lektionen att det bara är en i klassen som har svenska som modersmål, men att det viktigaste har varit att skapa tillit.

– Vissa har varit i Sverige väldigt kort tid, då är det helt okej att gissa på engelska. Men de flesta försöker säga sitt på svenska ändå. Läsningen är något vi gör tillsammans. Det finns mycket forskning som pekar på att gemensamma läsupplevelser blir bättre och de här eleverna gillar att prata om det de läser, det är något vi har jobbat oss fram till, säger Hanna Persson.

Hon har varit i klassen i 1,5 år och konstaterar att hela skolan, alla lärare, jobbar mycket med hur de ska implementera läsningen i alla ämnen. Det ska inte bara vara något som är en del av svenskämnet. Lärarna fortbildar varandra i hur man ska läsa på ett gemensamt sätt eller på ett utvecklande sätt i till exempel NO-ämnena för att öka måluppfyllelsen och läsförståelsen, poängterar Hanna Persson. Frågan om hur man kan jobba med böcker, den lever och har hälsan i alla ämnen.

– Det är hela skolan, all personal ska involveras, även fritidspersonalen. De ska också vara med på läståget. I den här klassen jobbar vi mycket tillsammans. Vi hjälper varandra och vi är noga med att understryka att vi alla är bra på olika saker, konstaterar Hanna Persson.

Någon har lätt för matteproblemfrågor, någon annan läser gärna engelska texter och den hjälpsamma och accepterande atmosfären är tänkt att gå igen även i bokläsandet. Eleverna tipsar varandra utan att värdera varandras böcker. Serietidningsböcker är också okej, poängen är att de ska hitta det lustfyllda i läsningen och därmed komma in i fantasins värld.

Mer lek och färre konflikter på rasterna

– Sedan vi började jobba ännu mer med läsning på skolan så har det ökat min medvetenhet om hur jag arbetar i alla ämnen. Tidigare var även jag en av de lärare som såg likhetstecken mellan läsning och svenska. Jag tycker också att det här gemensamma, att vi läser tillsammans, det är något som följer med ut på rasterna, säger Hanna Persson och fortsätter:

– När vi har gjort mycket tillsammans, då leker de mer tillsammans på rasterna och det är färre konflikter. Dessutom vågar de säga till om det är något som har hänt eller som de är bekymrade över.

Hon menar att satsningen på läsningen påverkar både den sociala hållbarheten och hållbarheten utifrån kunskapsperspektivet.

Skolans bemannade bibliotek har öppet under raster och på fritidstid, det finns också en bokvagn som ska göra böcker och läsandet ännu mer tillgängligt.

– Vi pratade om omslaget förut, till ”Silvervinges hemlighet”, då kan man hitta på, fantisera. Innan man vet vad boken är för något. Du kan tänka på vad boken kan handla om. När man ser titeln går det att leka med orden, vad kan de betyda? När man sedan läser boken känns det som om man är inne i boken, inne i fantasin, säger eleven Entisar.

– Jag tycker om att gissa, när man bara vet titeln eller ser hur boken ser ut. Då kanske man har helt andra tankar om vad historien kommer att handla om, än man får sedan, funderar klasskamraten Liv.

”Nu har vi ett lyxproblem”

Läraren Hanna Persson tycker att det är viktigt att elevgruppens behov tas på allvar, vad gillar just de här eleverna att läsa? Vad får igång dem, vad engagerar dem? Och hur gör hon en text intressant för just den aktuella klassen?

– Attityden till läsning har verkligen förändrats. När eleverna i början läste tyst satt många och slöbläddrade för att få tiden att gå. Nu har vi ett lyxproblem, eleverna vill läsa mer och oftare. Jag hör i korridoren hur de diskuterar böcker de har läst. De vågar också testa svårare och svårare böcker, och böcker som kanske är i en annan genre, säger Hanna Persson.

LÄS ÄVEN

Körling: Föräldrar ska inte träda in som lärare

Ny studie: Bästa metoden för att lära barn att läsa

Så får hon eleverna att inte vilja sluta läsa

Körling: Schemalägg en lästimme varje skoldag!

Vädjan: Fokusera på grunderna i lågstadiet