Skolverkets stöd till lågstadielärare får hård kritik
Läsinlärning Skolverkets bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling för årskurs ett håller inte måttet. Det fångar inte upp svaga elever och tar för mycket tid för lärarna, anser Inger Fridolfsson, speciallärare med lång erfarenhet av barns läs- och skrivinlärning.
Läsa-skriva-garantin ska stärka elevers möjligheter att lära sig läsa och skriva. Men det bedömningsstöd Skolverket erbjuder lärarna i årskurs ett får hård kritik.
– Vi behöver ett snabbare bedömningsstöd som mer exakt fångar in elevernas problem. Med Skolverkets stöd riskerar vi att tappa elever istället för att fånga in dem i tid, säger Inger Fridolfsson, speciallärare, lärarutbildare och författare med barns läs- och skrivinlärning som tema.
"Nio ord är för lite"
För att elever ska lära sig läsa behöver de behärska både avkodning och språkförståelse, framhåller Inger Fridolfsson. Avkodningen är den tekniska delen av läsningen och handlar om att koppla samman språkljud med bokstäver. Språkförståelse handlar om ordförråd, språkstruktur och hörförståelse.
– I årskurs ett fokuserar vi på att hjälpa barnen knäcka koden och skapa flöden av ord, samtidigt som vi arbetar med den språkliga förståelsen.
Ett problem med Skolverkets bedömningsstöd är att det inte testar avkodningen isolerat från löpande text, menar Inger Fridolfsson. Avkodningen bedöms med hjälp av endast nio ord som står i en ruta bredvid en bild och en kort text. Först ska eleven läsa orden, sedan läsa texten, och därefter återberätta vad den läst.
– Nio ord är för lite, man måste ha fler ord och måste testa dem isolerat och inte när barnet läser löpande text. Det går att gissa sig till rätt svar utifrån kontexten och på det sättet riskerar läraren att missa de barn som har stora svårigheter med läs- och skrivinlärning.
Bedömning istället för undervisning
Ett bra bedömningsstöd behövs för att kunna mäta hur långt eleven har kommit i årskurs ett och på det sättet ge dem rätt förutsättningar att klara målen i årskurs tre. Skolverkets bedömningsstöd lever inte upp till kraven på ett bra bedömningsstöd och är också alltför resurskrävande för lärarna, anser Inger Fridolfsson.
– När lärarna arbetar med bedömningsstödet ska de sitta enskilt med varje elev. Det tar väldigt mycket tid och gör att resurserna går till att bedöma istället för att undervisa.
Vilka blir konsekvenserna på lång sikt av att använda Skolverkets bedömningsstöd?
– De barn som halkar efter tidigt kommer att halka efter genom hela utbildningssystemet. Fångar vi inte in dem i tid får de inte det extrastöd som de har rätt till enligt läsa-skriva-garantin, säger Inger Fridolfsson.
LÄS ÄVEN
Ny forskning: Elever i nian har problem med avkodning
Debatt: Sätt in särskilt stöd redan på lågstadiet
