Så kan yngre elevers läsinlärning stärkas

Oförmågan att läsa ökar mest bland barn som socioekonomiskt har de sämsta förutsättningarna. Foto: Adobe Stock

Skolminister Lotta Edholm (L) vill att fler barn blir bokslukare.
– Att väcka lusten att läsa och skriva är ett av era viktigast uppdrag, sa hon till alla lärare och lärarstudenter som deltog i Specialpedagogiska skolmyndighetens webbinarium om läs- och skrivinlärning.

God förmåga att läsa och skriva ger förutsättningar för att eleverna ska lyckas, både med sin fortsatta skolgång och livet i övrigt.

Det var skolminister Lotta Edholms budskap när hon inledningstalade under det webbinarium om läs- och skrivinlärning som Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) nyligen höll. Deltagare var främst verksamma lärare och lärarstudenter.

– Jag blir bekymrad när jag hör att barn inte har den läsglädje jag själv kände när jag var 8–10 år. Vi har alla ett gemensamt ansvar för att fler barn och unga ska bli bokslukare, sa Lotta Edholm.

Skolministern: Bekymmersamt

För ett par veckor sedan visade en ny upplaga av den internationella studien PIRLS att läsförmågan har gått ned hos svenska elever sedan den senaste undersökningen.

– Oförmågan att läsa ökar mest bland barn som socioekonomiskt har de sämsta förutsättningarna. Det är mycket bekymmersamt och gör ert uppdrag än viktigare, sa Lotta Edholm under webbinariet.

Flera rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten deltog och berättade om det stödmaterial som finns att för att utreda elevers läs- och skrivsvårigheter. Ett exempel är ljudmetoden, Phonics, som lär eleverna att använda bokstävernas ljud snarare än deras namn. Metoden stärker elevernas möjlighet att lyckas när de stavar sig igenom ett obekant ord.

– Ljudmetoden lägger stor vikt vid att träna bokstäverna och stärker den fonologiska medvetenheten. Inlärningen sker stegvis med ett moment i taget, förklarade Evelinn Fagerberg, rådgivare och sakkunnig inom läs- och skrivinlärning.

Screening två gånger per år

Under den avslutande paneldebatten berättade Sofie Fridh, lärare på Sandvikskolan i Järfälla, om den screening skolan gör av alla elever från förskoleklass upp till sexan för att få en bild av hur eleverna klarar olika aspekter av läsningen.

Screeningen, som sker minst två gånger per läsår, omfattar både läshastighet och läsförståelse. Även elevernas fonologiska medvetenhet testas, det vill säga förmågan att känna igen större och mindre enheter i det talade språket. Resultaten noteras i ett digitalt kalkylblad. 

– På det här sättet kan vi se om elever behöver öva upp sin läshastighet, läsförståelse och språkförståelse. Sedan sätter vi in de insatser som behövs. Så här långt ser vi goda resultat av arbetet med screeningen, sa Sofie Fridh.

LÄS ÄVEN

Här knäcker alla sexåringar läskoden

Skolan som får hela byn att läsa

Skolverkets stöd till lågstadielärare får hård kritik

Ljudning har störst stöd i forskningen