Den fysiska miljön ska bli bättre i svenska skolor
Lärmiljö
Lärare och annan skolpersonal kan göra mer för att skapa en fysisk miljö i skolan som främjar lärande för alla. Det anser Boverket som släpper en ny vägledning inom kort.
– Många fokuserar på att få bort störande ljud, men glömmer ofta störande synintryck, säger arkitekten Maria Eggertsen Teder.
Bakgrunden är det regeringsuppdrag som Boverket fick 2018, att bidra till mer ändamålsenlig gestaltning av offentliga miljöer – däribland skolor och förskolor.
Den nya vägledningen innehåller råd inför nybyggnad och ombyggnad, men också råd kring själva förvaltningen av de befintliga byggnader som skolhuvudmännen har idag.
– Mycket kan göras utan att man behöver skjuta till stora resurser, menar Maria Eggertsen Teder, en av författarna bakom vägledningen som också innehåller en rad exempel från olika delar av landet.
"Finns absolut mer att göra"
Vägledningen kommer att lanseras om ett par veckor, men det mesta finns redan på myndighetens sajt. Utgångspunkten är att den fysiska miljön – alltså klassrum, korridorer, skolgård, möbler, med mera – ska betraktas som ett av tre ben där de övriga två är den pedagogiska och psykosociala miljön.
Mycket fokus har genom åren legat på den pedagogiska miljön – arbetssätt, organisation, schemaläggning och annat. Mycket har också handlat om den psykosociala miljön – värdegrund, relationer, bemötande och andra nyckelbegrepp. Men den fysiska miljön?
– Här finns absolut mer att göra, säger hon. En väl utformad fysisk miljö stödjer det pedagogiska arbetet och skapar förutsättningar för att uppnå målen i läroplanen.
Möbleringen en nyckelfråga
I forskningsrapporten Clever Classrooms (2015), som nämns i vägledningen, konstaterar man att skillnader i den fysiska utformningen av klassrum kan förklara hela 16 procent av elevernas utveckling och prestation. Andra brittiska rapporter pekar i samma riktning, liksom den svenska boken Fysisk lärmiljö från 2019.
Maria Eggertsen Teder menar att det finns en rad enkla saker att tänka på, saker som kan förbättra lärmiljön:
– Alltför många synintryck kan vara jobbiga för elever, därför bör man till exempel undvika att sätta upp elevarbeten alldeles bredvid whiteboard-tavlan.
Av samma skäl ska man försöka undvika att eleverna behöver se vad som sker bakom fönsterklädda väggar på andra sidan klassrum och grupprum.
– Det går kanske att möblera på ett sätt så att läraren har den överblick som krävs, men att eleverna slipper distraktionen.
Just möbleringen är en nyckelfråga, menar hon.
– Man kan ju inte heller möblera på ett sätt som stoppar luftflöden, själva inomhusluften är en viktig del av den fysiska miljön.
"Handlar om alla elever"
Genomgående för Boverkets vägledning är tanken att elever är olika, att de kräver olika miljöer för att optimera sitt lärande.
– Det handlar inte bara om elever med funktionsnedsättning, det handlar om alla elever. Vissa behöver sitta i avskildhet bakom en gardin, andra måste upp och röra sig ofta. Skapa rum för rörelse inomhus! Man ska inte behöva hänvisas till skolgården.
Vägledningen innehåller också långa avsnitt om just utomhusmiljön, om hur man skapar skolgårdar med stor variation.
– Det händer att skolor tar ner träd för att ge rastvakterna bättre överblick, men baksidan är att barnen mister lämpliga klättermiljöer som bidrar till den dagliga fysiska rörelse som är så viktig för lärandet.
Boverket understryker vidare att barn och unga måste ges goda förutsättningar att medverka i gestaltningen av den fysiska miljön, det kravet återfinns också i Barnkonventionen som numera är svensk lag.
LÄS ÄVEN
Ny statistik: Skolgårdarna bara fortsätter att krympa
Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?
Här pluggar eleverna utan klassrum
