Därför byggs fortfarande skolor som exkluderar elever
Catrin Söderlund har skrivit Skollokaler för alla (Whip Media) med sin make Thomas Söderlund.
Lärmiljö Catrin Söderlund, författare, arbetsterapeut och lärare, har skrivit en bok som bland annat handlar om hur så kallade inkluderande lärmiljöer riskerar att exkludera vissa elever.
Titeln på din och Thomas Söderlunds bok är ”Skollokaler för alla”, där ni konstaterar att verkligheten är den motsatta, berätta.
– Generellt tänker vi att skollokaler måste kunna fungera för alla elever. I dagens nya skolor är det vanligt med öppna planlösningar, läktare, stora glaspartier eller arbetsytor i korridorer. Det skapar många svåra ljud- och synintryck, vilket blir extra svårt för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, förvärvade hjärnskador eller elever med hörsel- och synnedsättningar. Våra statliga myndigheter kallar den här typen av skollokaler för inkluderande lärmiljöer. Samtidigt beskrivs lokalerna som svåra för intryckskänsliga elever, i de här myndigheternas formella underlag.
Hur kommer det sig att just ni har skrivit den här boken?
– Thomas är civilingenjör inom samhällsbyggnadsteknik och sitter med i ett forum som utvecklar framtidens skolor. Och jag är arbetsterapeut och yrkeslärare. Skollokaler har intresserat oss sedan länge. Vi har själva ett barn som är extra känsligt för sinnesintryck.
Hur har det blivit så här?
– Dels finns det inget lagkrav på hur stor yta en elev behöver ha, dels har det förstås med ekonomi att göra. I dag planeras skolor ofta utifrån ett nyckeltal på 10 kvadratmeter per elev vilket kan jämföras med de cirka 15 kvadratmeter per elev som äldre skolor ofta erbjuder. Så om man utgår från en klass på 30 elever så har arbetsytan minskat med 150 kvadratmeter per klass i jämförelse med äldre skolor. Dessutom är Specialpedagogiska skolmyndighetens värderingsverktyg för ”tillgänglig utbildning”, vilket är det värderingsverktyg som arkitekter använder, för generellt. Konsekvensen blir att intryckskänsliga elevers behov förbises.
Vad kännetecknar bra skollokaler?
– Att de är anpassade för elevernas och pedagogernas behov. Några viktiga faktorer är att grupprummen är tillräckligt många och tillräckligt stora, samt att klassrummen har väggar. Och så är det viktigt att undvika nivåskillnader, exempelvis läktare.
Vad hoppas ni att boken ska bidra med?
– Att vi börjar bygga skollokaler som är tillgängliga för alla elever. Boken riktar sig bland annat till skolledare, lärare, arkitekter och politiker och vi vill att den ska vara en lättillgänglig och bred sammanställning i ämnesområdet. Och att den ska bidra med att skapa tydlighet i lagar och rekommendationer som påverkar skolbyggandet.
LÄS ÄVEN
Akvarieklassrummen som bara stör eleverna
Felbyggda skolor påverkar lärare och elever i många år
