Svensklektorn sågar nya snabbspåret till läraryrket
Lärarutbildning Akademikernas nya snabbspår till läraryrket kritiseras nu också av universitetslärare i svenska. ”Det är absurt att man ska få undervisa i svenska när man tagit så få högskolepoäng i språket”, säger svensklektorn Anna W Gustafsson.
Förslaget om ny ”kompletterande pedagogisk utbildning” (KPU) fick kritik av många remissinstanser redan när det lanserades i början av året.
När regeringen häromveckan berättade att förslaget finns med i budgetpropositionen höjdes kritiska röster på nytt, bland annat från många som undervisar i svenska språket på landets högskolor och universitet.
En av dem är Anna W Gustafsson, docent och lektor i svenska vid Lunds universitet.
– Vi är många som är frustrerade över den syn på själva ämnet svenska som signaleras med förslaget, säger hon.
"Det skulle samhället aldrig acceptera"
Anna W Gustafsson och många andra forskare och svensklärare är upprörda över den ”nonchalans” som förslaget visar för deras ämne, att man verkar tro att den som kan svenska automatiskt också kan undervisa i svenska på låg- och mellanstadiet (F–6).
– Att undervisa i svensk grammatik eller utveckla elevers läsning och skriftspråk är svårt, det är inget man kan göra bara för att man har en annan universitetsexamen.
Anna W Gustafsson går så långt som att säga att det är som att låta läkare få börja arbeta kliniskt utan fullgången medicinsk utbildning.
– Det skulle samhället aldrig acceptera! Men när det gäller läraryrket verkar det vara helt okej.
"Väldigt tunt"
Den KPU som finns i dag sträcker sig över tre terminer, i det nya förslaget kommer det att räcka med två terminer för att bli behörig grundlärare (F–6). Utöver pedagogik rymmer den ettåriga utbildningen också en viss mängd ämnesstudier och ämnesdidaktik, bland annat i svenska.
Räcker inte det?
– Det handlar om 35 högskolepoäng och även om merparten skulle ägnas åt svenska så känns det väldigt tunt eftersom de poängen även ska rymma ämnesdidaktik i alla ämnen man ska undervisa i. Det kommer att ställa stora krav på individanpassning och flexibilitet hos lärosätena, säger Anna W Gustafsson.
Det blir alltså lärosätenas ansvar att ge studenter som går snabbvägen alla relevanta kunskaper som just de behöver, beroende på vilken studiebakgrund de har.
– Det blir en svår nöt att knäcka och risken är stor att det kommer att bli mycket olika nivå på studenternas kunskaper i svenska beroende på lärosäte, säger Anna W Gustafsson.
Kommer drabba barnen
Hon är rädd att det här i förlängningen kommer att drabba barn redan från första klass.
– De riskerar att få lärare som inte kan grammatik och än mindre kan förhålla sig till eller utveckla och bedöma elevers texter.
Men personer som genomgått en högskoleutbildning borde väl vara rätt hyfsade på svenska?
– Det varierar. Andra ämnen än svenska examinerar normalt inte förmågan att uttrycka sig i tal och skrift. Det är också skillnad på att kunna svenska och på att förstå ämnet svenska och dess olika delar.
Det är allvarligt, menar hon, att det generellt blir lägre krav på ämneskunskaper för att bli både grund- och ämneslärare. Men det är extra allvarligt att det drabbar just ämnet svenska.
– Svenska är inte bara ett av kärnämnena i skolan. Det är skolans största ämne, och fungerar som ett stödämne för alla andra ämnen. Utan utvecklad läs- och skrivförmåga blir alla ämnen svåra för eleverna.
Matilda Ernkrans (S). Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Ministern: Kommer ge fler skickliga lärare
Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, hälsar via sin pressekreterare att ”huvuddelen” av de 35 högskolepoängen i ämnes- och ämnesdidaktiska studier i den nya kortare KPU:n ”ska omfatta svenska”. Och att KPU:n ska ”bygga på en tidigare akademisk examen inom ett ämne som är relevant för att undervisa i svenska”.
– Det är viktigt att lärosätena anordnar utbildningen så att alla delarna tillsammans ger den kompetens som krävs i ämnet svenska. Vi tror att det kommer att vara möjligt.
Och hon påminner om målet med denna nya KPU:
– Den kommer att bidra till att vi kan möta lärarbristen och se till att vi får fler skickliga lärare i våra skolor.
LÄS ÄVEN
Jaara Åstrand: ”Satsningarna på skolan är helt otillräckliga”
Förslag till ny lärarutbildning sågas av Lärarförbundet
