På resa med 27 elever

Den här artikeln publicerades ursprungligen på tidningengrundskolan.se

Terese Cannehag Berglunds elever har fått resa i både tid och rum, med hjälp av en guide och en förälder från Iran. Skoldagen blev ovanligt lyckad. Men vad bidrog hon själv med?

Terese Cannehag Berglund är grundskollärare i svenska på Hägerstenshamnens skola.
Foto: Joel NIlsson

I veckan reste vi till Gamla stan tur och retur. Inget märkvärdigt för en storstadsmänniska. Årskurs 1, 27 elever. En sju stationer lång resa. Men också en resa i tid och rum: flera hundra, ja, till och med tusen år tillbaka i tiden.

Eleverna skulle få uppleva något den moderna människan sällan får uppleva. Att få lyssna till en professionell berättare, ackompanjerad av levande ljus och en lyra.

I min klass påminner jag ofta om den stora utmaning det innebär att lära sig att läsa. Inte för att avskräcka, utan för att ge dem mod att besegra en stor uppgift som kommer att vara till glädje resten av livet. Nyckeln till texternas magi!

Skriftspråk är ett relativt sent påfund och var länge förbehållet eliten. Länge var vi helt beroende av de individer som kunde föra kunskap vidare genom att lagra allt vetande i sina hjärnor och i sina berättelser. Respekten för äldre och kunniga individer var en självklarhet.

Klassen tog plats i ett flera hundra år gammalt kyrkorum. En magisk stämning infann sig och få lämnades oberörda när David slungade stenen och fällde Goliat med ett enda kast. I sådana stunder är barn så fullständigt närvarande. Just så som jag föreställer mig att människor var på lägereldarnas och sagornas tid.

Väl tillbaka på skolan gjordes en helt annan resa. En förälder med rötter i Iran gav oss en kort introduktion i persiska och alla ville ha just sitt namn skrivet med det arabiska skriftspråket. Några knäckte snabbt ”koden” och lyckades själva skriva helt egna ord. Via nätet är världen tillgänglig med hjälp av ett knapptryck och vi förflyttar oss raskt till andra världsdelar.

Jag summerar en ovanligt lyckad skoldag. Jag har lejt ut all dagens undervisning till andra. Men vad säger det om min kapacitet som pedagog? Hur kan jag vara så trött? Räknas ansvar för 27 barn i kollektivtrafiken? Självklart. Utflykter är alltid en utmaning men jag skulle aldrig vilja vara utan dem. Att vidga elevernas värld är bland det finaste vi kan erbjuda dem. Att få resa i tid och rum!