Så förenklas kritiska övergången till mellanstadiet
Sara Eklund och Monica Rundqvist är bägge förstelärare på Lagerbergsskolan i Eskilstuna och har djupdykt i hur man kan förenkla den kritiska övergången från låg- till mellanstadiet.
Skolövergång
Övergången från årskurs 3 till 4 är den minst utforskade, den sker ofta inom samma skola och anses mindre dramatisk. Men mycket kan ändå gå snett, konstaterar två lärare som granskade sin egen skola.
– Det ledde till stora förändringar, nu fungerar överlämningen betydligt bättre, säger de.
Sara Eklund och Monica Rundqvist är bägge förstelärare på Lagerbergsskolan, en mångkulturell F–6-skola i Eskilstuna med cirka 500 elever.
De visste att Skolverket redan tidigare hade konstaterat att övergången från lågstadiet till mellanstadiet tillhör de mest kritiska – nu ville de undersöka hur det såg ut på den egna skolan.
De gjorde undersökningen i två omgångar åren 2021–2023: samlade in enkätsvar från samtliga lärare, hade diskussioner i en fokusgrupp med åtta lärare och intervjuade skolans rektorer.
Resultatet förvånade dem.
– Vi trodde att det hade flutit på rätt hyfsat ändå, men tvärtom, där fanns en stor brist på samsyn mellan lärarna, säger Sara Eklund.
Lärarna hade olika fokus
Mönstret var tydligt: 4–6-lärarna ville ta del av elevernas inlärningssvårigheter och diagnoser. Men det tyckte inte F–3-lärarna var något att prioritera, de befarade att elevernas nya lärare skulle få förutfattade meningar. Och omvänt ville majoriteten av F–3-lärarna lämna ifrån sig pedagogiska arbetssätt, men det efterfrågades bara av någon enstaka 4–6-lärare.
Som en 4–6-lärare uttryckte det i intervjuerna: ”Det kvittar att lärare får en överlämning av arbetssätt då gruppdynamiken skiljer sig när vi får nya klasser”.
– Målet är ju att överlämningarna ska vara mjuka, de ska vara ett slags brygga över till mellanstadiet. Men vi kunde konstatera att det mer liknade ett dike, säger Monica Rundqvist.
Frånvaron av samsyn hade lett till att extra anpassningar och andra specifika åtgärder för elever inte följde med upp i fyran. Att överlämningarna många gånger var bristfälliga berodde också på otydligheten kring vad som hade skrivits ned och vad som överlämnats muntligt.
Det saknades helt enkelt en tydlig struktur för överlämnandet.
– Lärare i trean kunde ha skrivit upp saker om en elev på olika ställen, allt fanns inte samlat i IUP:n (individuella utvecklingsplanen) vilket ledde till att viktig information tappades bort vid överlämningen.
”Talande exempel”
När de två lärarna gick igenom elevernas kunskapsnivåer i trean respektive fyran märkte de en orimligt stor skillnad för en och samma elev mellan juni och oktober.
– I slutet av trean bedömde läraren att eleven klarat läsmålen, fyra månader senare bedömde den nya läraren att eleven inte klarade målen. Det var ett talande exempel för att samarbetet mellan lärarna inte fungerade som det skulle.
Efter att deras studie genomförts och publicerats i artikelform skrev de en handlingsplan med förslag till förändringar. Och redan nu fungerar överlämningarna mycket bättre.
F–3-lärarna har insett betydelsen av att också lämna över all information om extra anpassningar – och 4–6-lärarna efterfrågar i högre grad pedagogiska arbetssätt. Man har också börjat med modellen att mottagande 4–6-lärare får vara med vid utvecklingssamtal under vårterminen i årskurs 3 – för att lära sig mer om eleven och tidigt skapa en god relation.
– Tidigare hade elevens sociala utveckling varit i fokus för överlämningarna, nu lägger vi lika stor vikt vid kunskapsutvecklingen.
”Fått rutiner som saknats förut”
För att komma till rätta med just de skilda bedömningarna av kunskaperna hos en och samma elev mellan årskurs 3 och 4 låter man numera lärare i fyran vara med och rätta de nationella proven som eleverna gör i trean.
– De får därmed en tydligare bild av var den faktiska kunskapsnivån ligger och kan börja planera den kommande undervisningen därefter, säger Sara Eklund.
Vidare har skolan beslutat att alla skriftliga omdömen ska samlas i IUP:n, något som redan gett resultat.
– Vi har fått rutiner som saknats förut. Den muntliga överlämningen är viktig och finns självfallet kvar, men nu finns också mer nedskrivet på ett och samma ställe vilket ger en trygghet, säger Monica Rundqvist som tillägger att handlingsplanen är ett levande dokument som kommer att revideras löpande.
LÄS ÄVEN
Så kan lärare förenkla barns tidiga skolövergångar
Lovskola på lågstadiet ger bra resultat
