Paulas knep gör att ingen lämnas utanför på rasten

Paula Kern utvecklade metoden för tio år sedan, nu vill hon sprida den till andra skolor.

En stökig klass fick lågstadieläraren att arbeta fram ”Rastprat” tillsammans med eleverna. Metoden handlar om rasterna – men gör lektionerna tryggare. Nu sprids Paula Kerns grepp mellan skolorna i Partille.

Rasterna var jobbiga, konflikter efter varje. Det var över tio år sedan, men Paula Kern använder fortfarande metoden som hon arbetade fram tillsammans med lågstadieklassen som ”ingen annan lärare ville ha”.

På Oxledsskolan i Partille, där hon jobbade fram till i höstas, var ”Rastprat” ett utvecklingsmål.

Hennes tidigare kollegor tar den med sig när de byter skola.

– En liten stund innan rasten frågar jag barnen vad de ska göra på rasten. De räcker upp handen och säger vad de ska leka och vi skriver upp alla lekar på tavlan. Sen får de skriva upp sig på vad de ska leka. Och så bestämmer vi var de ska träffas och vem som ska börja jaga om de ska leka jaga, säger Paula Kern och fortsätter:

– I början tar det sju-tio minuter av lektionen, men medan åren går blir det mer snabbt och raskt. Sedan kanske det inte ens behövs i trean för att man har jobbat upp ett sådant värdegrundsarbete, att man vet att alla är med. Det ger effekt snabbt men på lång sikt blir det självgående, säger hon.

”Barnen blir goa mot varandra”

Efter rasten sätter varje elev en grön, gul eller röd magnet på en tavla. Röda magneter innebär att något gått fel.

– När någon sätter rött så lyfter vi det och barnen får reflektera över vad som hände, säger hon.

Nu vill Paula Kern sprida metoden till fler skolor.

– Jag ser vinsten att barnen blir goa mot varandra, och alla leker med alla. I och med rastpratet tvingas grupperingar att luckras upp och man får god vinning av det, säger hon.

LÄS ÄVEN

Han gjorde skolgården till en plats för alla

Små åtgärder har gett stora effekter

Rasten ingen lek för Gustav Sundh

Knepen som får tjejerna att ösa på under rasten