Så skapar du ett jämställt klassrum

Sandra Brömster är lärare, föreläsare och författare till boken ”Att jämställa klassrum” som släpptes i maj. Det är en bok som är tänkt att överbrygga glappet mellan teori och praktik med hjälp av praktiska exempel, förslag på frågor och case att reflektera över.

– Det är något jag har saknat länge. Det är vedertaget att skolans värdegrund, där jämställdhet ingår, ska prägla undervisningen. Men det behövs ett stöd i hur man får till detta i praktiken, säger Sandra Brömster.

Enligt en granskning från Skolinspektionen 2020 arbetar skolor reaktivt snarare än proaktivt med jämställdhet. Skolpersonal tenderar visserligen att ingripa vid könsrelaterad utsatthet eller sexualiserat språkbruk, men det förebyggande arbetet med att till exempel kritiskt granska könsmönster på ett strukturerat sätt har visat sig brista. En viktig del i att få till det förebyggande arbetet är att vara ständigt medveten om sina egna förutfattade meningar och sätt att uttrycka sig, menar Sandra Brömster.

– De flesta kan nog skriva under på att jämställdhet är viktigt, men bara för att man håller med om värdegrunden behöver det inte automatiskt betyda att man behandlar elever lika oavsett kön. Det kan handla om små nyanser i hur man uttrycker sig eller beter sig som är lätta att missa om man inte har som vana att rannsaka sig själv.

Upptäckte egna mönster

Sandra Brömster berättar att hon tidigare själv utgick från att hon inte gjorde skillnad på elever utifrån kön eller att hon inte förmedlade könsstereotyper i sin undervisning eftersom hon delar jämställdhet som värdegrund. Men när hon började granska sig själv och sin undervisning upptäckte hon att den bilden inte stämde.

– Jag märkte till exempel att jag frågade ”ska jag ringa din mamma?” när en elev var sjuk. Eller när en elev varit hos läkaren kunde jag säga ”vad sa han då?”. Utan att vara medveten om det förmedlade jag en bild av att kvinnor är de som ansvarar för barnen och män är de kunniga experterna.

Det är också viktigt att förstå att det inte finns någon snabb lösning för ett lyckat jämställdhetsarbete, menar Sandra Brömster. Det räcker inte med att bara checka av punkter på en lista för att uppnå jämställdhet i klassrummet.

– Det handlar snarare om att som lärare lyckas utveckla en normkritisk blick och ett förhållningssätt som alltid finns med i undervisningen. Förhoppningsvis bidrar den här boken till att konkretisera vad det kan innebära i praktiken, en hjälp på vägen att utveckla ett sådant förhållningssätt.

Fem tips från experten:

1. Granska ditt eget beteende

Det är lätt att tänka att vi bemöter alla likvärdigt. Ett första steg är att granska sig själv för att ta reda på hur det faktiskt ligger till. Vilka ord använder jag när jag ger eleverna positiv uppmärksamhet? Använder jag olika ord till flickor respektive pojkar? Hur gör jag när jag ger eleverna tillsägelser? Ser jag ett mönster i att en viss grupp elever får tillsägelser med hårdare eller kortare ton?

2. Reflektera över ditt språkbruk

Könsnormer förmedlas genom vårt språkbruk. I viss mån är de inbyggda i språket, genom exempelvis ord för yrken (brandman, barnflicka etc) men det går också att välja hur man uttrycker sig. Finns det något mönster i vilka figurer eller yrkesgrupper du kallar hon/han? Vad förmedlar det? Finns det könade begrepp (mamma/pappa, hon/han) som kan ersättas med könsneutrala begrepp?

3. Se över ditt ­undervisningsmaterial

Könsnormer om flickor och pojkar förmedlas genom undervisningsmaterialet vi använder. I allt från bilder och böcker till läromedel och filmklipp. Se över materialet. Vilka könsnormer förmedlas? Vilka elever blir representerade – och vilka blir det inte? Hur kan jag se till att alla elever kan känna igen sig?

4. Nolltolerans mot skojbråk

Kränkningar är ofta knutna till normer. Sådant som avviker från normer används ofta som kränkande ord och de som avviker från normen riskerar i högre grad att utsättas för kränkningar. Skojbråk hänger samman med maskulinitetsnormer om den tuffa pojken. Utan nolltolerans mot kränkningar och skojbråk förstärks därför begränsande normer.

5. Organisera undervisningen genomtänkt

Det kan handla om hur vi fördelar ordet, delar in grupper och gör placeringar, men
också vilka fysiska platser som upplevs tillgängliga. Till exempel är det vanligt att fotbollsplanen känns mer otillgänglig för flickor. Ett första steg är att kartlägga talutrymme, platser eller aktiviteter och utifrån det göra organisatoriska förändringar.

LÄS ÄVEN

Gör upp med machonormen

Forskaren om fenomenet med dickpics bland unga

Därför är kvinnorna i majoritet i skolan

Dina val styr vad eleverna lär sig