Här jobbar alla på samma villkor

Fritidspedagogen Linda Karnili besöker ”vårdcentralen” som skapats till treornas tema om kroppen. Astrid Johansson, Lovis Krogstad, Nellie Niklasson, Cornelia Rohlén tar emot i receptionen.
Foto: Emelie Asplund

I hemvisten ”kust” leker treorna i ett av grupprummen, som förvandlats till en vårdcentral där två receptionister tar emot och skriver in patienter. Fritidspedagogen Linda Karnili ligger iklädd blå operationskläder på sjukhussängen, omgiven av flickor i vita rockar som fixar och donar runt patienten, medan en annan ”läkare” ritar en näsa på tavlan och förklarar vad som måste göras.

Treorna har tema Kroppen och har fått ställa sjukdiagnoser under lektionstid. På fritids flyter temat över i fri lek och barnen tar emot vuxna ”patienter” i mottagningen.

Jag trivs verkligen med det här sättet att jobba. Man får en variation över dagen och en helhetssyn på barnen.

Det säger en del om arbetssättet på Backaskolan, en liten F-3-skola i Härryda utanför Göteborg.

Här arbetar lärarna i fritidshem och grundskollärarna tillsammans hela dagen, både på förmiddagen och på fritids på eftermiddagen. Planering av undervisning och fritidstid sker gemensamt i arbetslagen, bestående av tre lärare med olika behörigheter, som har ansvar för var sin klass.

Olivia Gullbrandson Wallström gör Linda Karnili redo för operation. Temat om kroppen inspirerar till lek på fritids.
Foto: Emelie Asplund

Gunnel Persson Sarris, rektor,  förklarar varför hon valt den här organisationen när hon visar runt i den nybyggda skolan, som startades 2017. Det handlar om att hon ser skola och fritids som en helhet, där ”lärandet sker hela dagen”. Men också om att få bort vi och dom-känslan mellan lärare i fritidshem och grundskollärare.

– Du får inte det där gapet och mellan yrkeskategorierna, och diskussionerna om att ”fritidspedagoger ska vara resurs i klassrummet” eller ”lärare behöver stötta på fritids”. Alla är likvärdiga och har ett gemensamt ansvar.

Alla lärare har därför samma anställningsvillkor i ett lokalt avtal: semestertjänster med 40 timmars arbetsvecka, varav tio timmar är planeringstid.

Miljön i skolan är också otraditionell. I stället för klassrum har man hemvister. Ett stort samlingsrum med olika små avdelningar, där de även håller till på fritids. Golvet är täckt av en stormönstrad heltäckningsmatta som ger en behaglig ljuddämpning. Här finns också två ljudisolerande bås. I hemvisten ”kust” sitter några barn och pärlar vid ett bord, medan andra leker i grupprummet som blivit vårdcentral. Ytterligare två grupprum används till undervisning, eller lek. Här träffar jag Johanna Alfredsson, som både är lärare i fritidshem och grundskollärare.

– Jag trivs verkligen med det här sättet att jobba. Man får en variation över dagen och en helhetssyn på barnen. Jag öppnade fritids i morse och spelade spel med en elev och pratade om hur helgen varit. Det blir en annan relation till eleverna än man har som klasslärare, säger hon.

Anna Nordin och Anna Bengtsson. Skolan blev fulltalig i höstas och Anna Bengtsson tror att de kommer få bättre struktur på eftermiddagsverksamheten framöver.
Foto: Emelie Asplund

Arbetssättet bygger på samarbete både inom arbetslaget och med andra lärare då de har gemensam undervisning i parallellklasserna en dag i veckan. Då delas eleverna in i nya grupper och får undervisning av två lärare från olika arbetslag.

– Jag jobbade en termin som traditionell klasslärare, men tyckte att det var ensamt och saknade lagkänslan som finns här, säger Johanna Alfredsson.

Jag möter också grundskolläraren Anna Nordin, läraren i fritidshem Anna Bengtsson, som jobbar i samma arbetslag, och Linda Karnili, som helst kallar sig fritidspedagog fast hon också är behörig lärare i idrott, NO och bild.

– Jag jobbar på att kalla mig lärare i fritidshem, säger hon lite skämtsamt, när vi sätter oss i ett konferensrum intill.

Lagarbetet är en stor vinst med organisationen, tycker de alla tre.

Jag tror att vi ska jobba åt det här hållet i nutidens skola. Hur vi fördelar energin, kraften och behörigheten är en utvecklingsfråga.

– Jag ser bara fördelar med samarbetsviljan kring elevgruppen, säger Anna Bengtsson. Vi har inte uppdelningen att ”nu är det dina barn” när fritids börjar. Utan vi jobbar med de här eleverna i arbetslaget, på morgonen, under skoltid och fritidstid.

Finns det inte en risk att gränserna suddas ut mellan skola och fritids?

Större variation och en helhetssyn på barnen är de största fördelarna, anser Johanna Alfredsson.
Foto: Emelie Asplund

– Snarare tvärtom. Jag som fritidspedagog upplever att jag ser tydligare vad eleverna behöver på fritids, eftersom jag sett dem under deras skoldag. Då behöver de den fria verksamheten, det kreativa, och att få pröva saker utan förväntningar på sig, säger Anna Bengtsson.

Anna Nordin trivs å sin sida med att jobba på fritids.

– Jag tycker att det är en fördel att få möta eleverna i olika sammanhang. Jag får djupare relationer, även till föräldrarna när de hämtar och lämnar på fritids.

Även om arbetslaget planerar gemensamt så är lärare och fritidspedagoger huvudansvariga för sina respektive inriktningar, till exempel fritidspedagogik. Det kan däremot vara en utmaning att få energin att räcka till eftermiddagen när de haft lektioner på förmiddagen, säger lärarna i fritidshem.

– När fritids kommer orkar man kanske inte starta om med full kraft, säger Linda Karnili, som den här dagen haft tre lektionspass i idrott innan fritids börjar. Men ibland har hon planeringstid på förmiddagen, tillägger hon.

Fritidsplaneringen riskerar att bli nedprioriterad när de har både ämnesundervisning och fritids att förbereda, antyder de.

Anna Nordin tycker att hon får en helt annan relation till eleverna när hon fortsätter med dem på eftermiddagen.
Foto: Emelie Asplund

– Jobbar du inriktat bara mot fritidshem så är du väldigt fokuserad på den verksamheten, och den blir väldigt välorganiserad. Dit har vi inte riktigt kommit än, men vi är fortfarande i en uppbyggnadsfas, säger Anna Bengtsson.

Samverkan mellan olika skolformer är något som skolorna ska ägna sig åt enligt läroplanen, men vad samverkan innebär är inte definierat. Forskarna Lina Lago och Helene Elvstrand, vid Linköpings universitet, undersöker i ett flerårigt forskningsprojekt hur samverkan kan gå till. Tre skolor deltar i projektet, där forskarna tittar på hur olika lärarkategorier samarbetar, men också hjälper dem att få till samverkan. En förutsättning är att ha strukturer för det, som på Backaskolan, annars blir det lätt individberoende, säger Lina Lago. Men hon poängterar att samverkan inte betyder att alla ska göra allt.

– Det är viktigt att man också hittar avgränsningarna och är medveten om att man har olika uppdrag.

Det gäller att samverkan sker på lika villkor, det vill säga att skolan också drar nytta av fritidshemmets särart.

– Eftersom fritidshemmet har fokus på att utgå från elevernas intressen så kan man påbörja något på fritids, som sedan skolan kan haka i utifrån sina mål. Så att det inte bara blir att fritids hakar på det som händer i skolan, säger Lina Lago.

Arbetsdagen börjar lida mot sitt slut för Linda Karnili, men först ska hon följa med barnen till mellis i matsalen. Trots sina tveksamheter tror hon att teamarbete är framtiden.

– Jag tror att vi ska jobba åt det här hållet i nutidens skola. Hur vi fördelar energin, kraften och behörigheten är en utvecklingsfråga.