Teckningar avslöjar barnens syn på matematik
Andreas Ebbelin, till vänster, är matematikforskare vid Linnéunversitetet.
Forskning När barnen i förskoleklass ritar teckningar för att visa vad de tycker att undervisningen i matematik handlar om blir resultatet helt olika beroende på om de fått jobba systematiskt med problemlösning i matten eller inte, visar en ny studie.
Med hjälp av 108 teckningar har en grupp forskare i samarbete med lärarna i åtta förskoleklasser undersökt hur elevernas syn på matematik påverkas av att arbeta med problemlösning. Fyra av klasserna jobbade under ett läsår återkommande med problemlösning, medan eleverna i deras parallellklasser inte gjorde det.
– Vi blev överraskade av att teckningarna skiljde sig så mycket mellan de båda grupperna. De barn som inte jobbat systematiskt med problemlösning förknippar matematikundervisning med läroboken, säger Andreas Ebbelind, matematikforskare vid Linnéunversitetet.
En skillnad var att de teckningar eleverna i problemlösningsgruppen ritade var mer varierade och detaljrika än de eleverna i den andra gruppen (kontrollgruppen) ritade. Bland annat innehöll 36 procent av problemlösningsgruppens teckningar olika aktörer, det vill säga lärare och klasskamrater. I kontrollgruppen var motsvarande andel bara 22 procent.
”Skrämmande många ritade matteboken”
Läroboken förekom i 38 procent av kontrollgruppens teckningar, oftast i form av en avritad framsida. Motsvarande siffra för problemlösningsgruppen var 19 procent men då var boken vanligen ett av flera objekt.
– Det är skrämmande hur många som ritade matteboken redan som sexåringar. Dessutom var det ingen i kontrollgruppen som ritade sig själv i någon form av gruppaktivitet tillsammans med en eller flera kompisar, säger Andreas Ebbelind.
För att forskarna skulle kunna fånga upp hur barnen tänkte när de ritade sina teckningar var en del i projektet att lärarna ställde frågor om teckningarna och sedan antecknade vad de fick höra. Enligt Andreas Ebbelind och hans forskarkollegor Hanna Palmér och Jorryt van Bommel visar elevernas teckningar hur de uppfattar och förstår den undervisning de möter. Det kan till exempel handla om vad lärare och klasskamrater gör under en matematiklektion, vilka material de använder och vilken sinnesstämning eleverna befinner sig i.
”Vill att barn ska få en allsidig bild”
En förklaring till att teckningarna skiljde sig åt så mycket mellan de två grupperna kan enligt forskarna vara att elever som systematiskt får arbeta med problemlösning och samarbeta med klasskamrater blir bra på att uttrycka tankar om undervisning. Erfarenheten av att samarbeta och att dela med sig av sina erfarenheter höjer elevers motivation att engagera sig i uppgifter generellt.
Skillnaderna kan även vara kopplade till kreativitet och autonomi där elever som möter matematik genom problemlösning tenderar att bli mer kreativa i sitt arbete, framhåller Andreas Ebbelind.
Han betonar att undersökningen bara gäller åtta förskoleklasser i fyra olika skolor, men tycker ändå att det är oroväckande att så många elever framhäver matteboken i sina teckningar.
– Jag vill att barn ska få en allsidig bild och förstå att man kan lära sig matte på olika sätt. Vår undersökning är en påminnelse om att vi inte nått hela vägen när det gäller att jobba med problemlösning och att kunna kommunicera sina matematiska tankar på det sätt som läroplanen anger. Det är viktigt att diskutera vilken kunskap som bör prioriteras, säger Andreas Ebbelind, som själv har en bakgrund som lärare i förskoleklass och på lågstadiet.
”Blir som att börja skolan ett år tidigare”
Hans erfarenhet är att det i grundskolans matematikundervisning finns en stark tradition att följa läroboken.
– Vad barnen lär sig och får för bild av vad undervisning i matematik är beror i hög grad på vilken kultur som råder i skolan.
När förskoleklass infördes var ett av målen att den skulle bli en brygga mellan förskola och skola.
– I grunden skulle verksamheten bygga på förskolepraktik, men det har snarare blivit ytterligare ett skolår. Om matteboken blir för styrande i förskoleklassen blir det som att börja skolan ett år tidigare, säger Andreas Ebbelind.
LÄS ÄVEN
Tidiga mattegarantin sätter lärarna i en svår situation
Så vill han förändra kursplanen i matematik
Förälderns matteklubb skapade dilemma för skolan
Mattemetoden som får adrenalinet att pumpa
