Stora vinster hos barn som läser för nöjes skull
Barbara Sahakian, till höger, är professor vid universitetet i Cambridge och en av forskarna bakom den nya stora studien.
Forskning
Barn mår bra av att tidigt börja läsa för nöjes skull. Men hur bra? En brittisk studie, den största någonsin, visar att effekterna är större än man kunnat tro.
– Vi blev överraskade av att se hur mycket deras hjärnor utvecklades och hur mycket bättre deras studieresultat blev, säger professor Barbara Sahakian vid universitetet i Cambridge.
I studien, som publicerats i tidskriften Psychological Medicine, har forskarna använt sig av data från den amerikanska undersökningen (ABCD Study), den största långtidsstudien i världen om hjärnans utveckling hos barn. Den omfattar över 10 000 barn som studerats från tidig ålder fram till att de blivit nio till 13 år gamla.
Ungefär hälften av barnen hade inte läst något alls för nöjes skull, den andra halvan hade läst kontinuerligt ända sedan de börjat tillägna sig enklare bilderböcker. Forskarna analyserade de data som fanns om barnen, gjorde intervjuer, genomförde kognitiva tester och studerade hjärnans utveckling. Skillnaden mellan de två grupperna var väsentlig.
– Det var otroligt tillfredsställande att kunna konstatera att en så liten insats som nöjesläsning kan ha så stora effekter när barnen blivit äldre, skriver Barbara Sahakian i ett mejlsvar till Grundskolläraren.
Ökad empati och minskad stress
Studien, som hon genomfört tillsammans med ett tiotal andra forskare, visar inte bara att den tidiga läsningen gynnar framtida inlärning. Läsningen bidrar också till bättre mental hälsa och till att barnen tillbringar mindre tid bakom skärmar.
– Läsning är inte bara en njutbar upplevelse. Det är allmänt känt att den också inspirerar till tänkande och kreativitet, och leder till ökad empati och minskad stress.
Studien är ytterligare ett bevis för att så är fallet. Vidare kunde forskarna konstatera att varken föräldrarnas utbildningsbakgrund eller familjens socioekonomiska status hade någon betydelse i sammanhanget.
– Inte heller barnets initiala intelligensnivå spelade någon roll för hur mycket läsningen påverkade hjärnans utveckling.
Barbara Sahakian berättar att barnen som läst mycket hade fått ”larger cortical surface areas in several brain regions that are significantly related to cognition and mental health”. Fritt översatt skulle man kunna säga att barnen uppvisade skillnader i hjärnbarken i flera områden i hjärnan som är kopplade till just kognition och psykisk hälsa.
Tolv timmar i veckan
Tillsammans med sina forskarkollegor slår hon fast att de mest optimala resultaten uppstod om barnen, från tidig ålder, hade läst åtminstone tolv timmar i veckan. Men vilken typ av läsning handlade det om?
– Det varierade kraftigt. Många av barnen hade börjat redan med bilderböcker med bara ett fåtal meningar. Även läsningen av dessa böcker bidrog till hjärnans utveckling.
När de blivit lite äldre fortsatte de med seriealbum och illustrerade romaner. Den gemensamma nämnaren var att all läsning skedde för nöjes skull.
Både lärare och föräldrar har svårt att få barn att läsa varje vecka. Vilka är dina bästa tips?
– Det handlar förstås om att försöka hitta både faktaböcker och skönlitteratur som barnen kan tända på. Men jag tror att vi kan bli bättre på att diskutera litteratur med barnen, genom att prata mer om boken efter att de läst den kan de bli inspirerade av att läsa fler böcker.
LÄS ÄVEN
Ny rapport: Läsningen minskar drastiskt ju äldre eleverna blir
Så stoppar de läsraset under sommarlovet
Körling: Livsviktigt med böcker för att barnens fantasi ska flöda fritt
