Så stöttar föräldrar sina barns läs- och skrivutveckling
Annika Axelsson är universitetsadjunkt vid Mälardalens universitet som tidigare har arbetat som lärare och speciallärare i årskurserna F–6.
Forskning
Föräldrar hjälper sina barn engagerat med läsläxor och de försöker att ha ett positivt förhållningssätt i samtalen med lärarna.
– Det är ett särskilt intressant resultat som jag tycker går lite stick i stäv med vad man hör och läser om i media, säger forskaren Annika Axelsson.
Fokus i Annika Axelssons avhandling är faktorer som enligt föräldrar influerar barns språk-, läs- och skrivutveckling samt rekommendationer till vuxna i samband med språkfrämjande högläsning. Den består av tre studier och berör barn i förskola, förskoleklass och inledande skolår.
Betydelsen av didaktiska rum och strukturerade läsaktiviteter lyfts fram i avhandlingen. Ett didaktiskt rum kan till exempel vara en lugn läs- eller skrivstund hemma vid köksbordet med en förälder eller andra vuxna eller undervisning i klassrummet.
– En av slutsatserna i avhandlingen är att föräldrarna även undervisar. Det är inte givet att ett klassrum är didaktiskt om det inte anpassas till elevens nivå i läs- och skrivutveckling. Men jag förutsätter att de flesta klassrum är didaktiska, säger forskaren Annika Axelsson vid Mälardalens universitet.
Då slog tävlingsinstinkten till
Kamrater som ”ligger steget före” kan också vara en draghjälp i att utveckla läsning och skrivande. De kan driva på barns språk-, läs- och skrivutveckling via proximala processer, som innebär stöd i interaktiva sammanhang.
– En mamma berättade att barnet kom hem och plötsligt var väldigt intresserad av bokstäverna. Tävlingsinstinkten hade slagit till då bänkkamraten kunde alla bokstäver. På tre kvällar hade även det här barnet lärt sig alfabetet.
Föräldrar till barn i förskola och förskoleklass lyfter fram värdet av lugna formella lärmiljöer. De beskriver betydelsen av ett socialt klimat där barn respekterar varandra och det är tyst under lärargenomgångar.
– Om det är stimmigt kan det bli problematiskt att lyssna efter ljud i ord till exempel under språklekar i förskoleklass, säger Annika Axelsson.
Hon nämner att ett viktigt resultat i är att föräldrarna gör så mycket för att stödja sina barn generellt och specifikt i relation till deras läs- och skrivutveckling. Bland annat hjälper de sina barn engagerat med läs- och skrivläxorna som ges i årskurs 1.
– I den studien visas även resultat i form av tre teman om generellt stöd. Föräldrarna beskriver att de bistår sina barn för att bland annat få dem att vilja gå till skolan. Det är inte alla som vill det.
Föräldrarna beskriver att de medvetet försöker att ha ett positivt förhållningssätt i kommunikationen till barnens lärare.
– Det är ett särskilt intressant resultat som jag tycker går lite stick i stäv med vad man hör och läser om i media. Ofta framkommer det att föräldrar ställer höga krav och ibland på ett otrevligt sätt. En förälder i studien berättar att om jag har synpunkter på att läsläxan är för svår så börjar jag med att säga någon uppmuntrande till läraren.
Påverkade måendet negativt
Annika Axelsson har tidigare arbetat som lärare och speciallärare på låg- och mellanstadiet.
– På det sättet har avhandlingen inneburit en oerhört intressant resa genom att jag getts förutsättningar att lyssna in föräldrarnas perspektiv. I rollen som lärare och speciallärare kunde jag ibland möta föräldrar med hårda tonfall som ifrågasatte vad jag höll på med, vilket påverkade mitt lärarjobb och mående negativt.
Kan det vara så att föräldrarna i studien är extra exemplariska?
– Jag vet inte mer om dem än att de tackade ja till att delta i studien. Men visst kan det vara så att föräldrar som är särskilt intresserade av skolfrågor tackar ja till att delta och ge av sin tid, svarar Annika Axelsson.
Om man inte har läsande föräldrar som ger stöd i läsläxor hur ska barnet då komma igenom skolan?
– Det är inget jag undersökt men visst skapar de tankar hos mig kring hur olika förutsättningar barn har när de börjar i skolan. Det är uttalat att skolan ska kompensera men i ett politiskt perspektiv kan man tänka vidare kring att även föräldrar kan behöva stöd i att stödja sina barns läs- och skrivutveckling. Det är särskilt viktigt de inledande åren i barns liv.
Titeln på avhandlingen är ”Faktorer som influerar barns språk-, läs- och skrivutveckling i didaktiska rum med särskilt fokus på föräldrar”.
LÄS ÄVEN
Körling: Låt oss aldrig bli för vuxna för barnböcker
Därför ratar läraren läseböcker: ”Lustdödare”
Undervisningen lyfte när de slog ihop sina klasser
