Så kan lärare förenkla barns tidiga skolövergångar
Forskning Både övergången från förskola till förskoleklass och från förskoleklass till årskurs 1 utgör stora utmaningar – i synnerhet för barn i behov av stöd. Mer måste göras för att övergångarna ska ske smidigare, menar forskaren och förskolläraren Therese Welén.
I hennes färska avhandling "Lärares roll och utmaningar i arbetet med barns tidiga skolövergångar" har både gruppsamtal och individuella intervjuer använts med sammanlagt 65 lärare i förskolan, förskoleklass och i grundskolans årskurs 1–3.
Flera av lärarna lyfter behovet av mer samverkan mellan skolformerna. De menar att förskolebarns besök i skolan för att till exempel äta lunch eller ha idrottslektioner i skolans gymnastiksal är betydelsefulla för att främja framgångsrika övergångar.
– Besöken blir positiva tillfällen där lärarna kan skapa relationer samtidigt som de kan bilda sig en uppfattning om barnens förutsättningar. När barnen redan varit och hälsat på i skolan så blir det inte lika dramatiskt den dagen som de ska börja i förskoleklass.
Arbetslag med olika kompetens
Andra lärare berättar om möjligheten med arbetslag bestående av lärare med bakgrund från både förskolans och grundskolans verksamhet.
– Sådana arbetslag kan främja barns fortsatta utveckling vid övergången mellan skolformerna.
Vilken övergång är mest problematisk – från förskola till förskoleklass eller från förskoleklass till ettan?
– Båda övergångarna utmärks av olika faktorer som lärare behöver förhålla sig till, men övergången till förskoleklass kan vara mer utmanande på grund av sekretessen. Vissa vårdnadshavare till barn i förskolan drar sig för att lämna över information till skolan.
Men Therese Welén menar att det går att hitta lösningar.
– Lärare i förskolan ger exempel på en strategi de använder vid sekretesshanteringen där de bjuder in vårdnadshavare till möten tillsammans med barnets framtida lärare i förskoleklass. De får på så vis möjlighet att tillsammans i lugn och ro dela med sig av information.
Är alla lärare i din studie överens om hur information ska föras över inför barns övergångar?
– De flesta efterlyser mer samordning, men inte alla. Vissa vill inte ta emot så mycket information om barnen, de vill själva upptäcka vilka utmaningar som finns.
En del skolchefer är självkritiska
I sin avhandling gör hon också en sammanfattning av den senaste läroplanens (Lgr11) skrivningar om övergångar mellan skolformer. Budskapet har blivit tydligare än i tidigare läroplaner: en strukturerad och återkommande samverkan måste ske.
– Men flera av lärarna i denna studie beskriver att de har för lite tid för detta! Och när samverkan sker, så sker det ofta på enskilda lärares egna initiativ. Därmed får inte alla barn ett likvärdigt bemötande inför övergångarna.
Du intervjuade också åtta skolchefer, vad hade de att säga?
– En del av skolcheferna var självkritiska och menade att de inte varit tillräckligt tydliga mot sina rektorer. De skulle ha understrukit att arbetet med samverkan vid barns övergångar är viktigt.
Vilka lärare har störst utmaningar med övergångar – förskolläraren, läraren i förskoleklass eller lågstadieläraren?
– Lärares arbete med övergångar är en komplex process som varierar i de tre skolformerna. Läraren i förskoleklass har det ansträngande som samverkar både neråt och uppåt och som varje år har att hantera övergångar åt bägge hållen.
Inte minst mot den bakgrunden ser hon med intresse på regeringens beslut att införa en tioårig grundskola och hur det kommer att påverka lärares arbete med övergångar.
Här hittar du Therese Weléns avhandling.
LÄS ÄVEN
Lärarförbundets ilska efter nya beskedet om f-klass
Ekström (S) om att förskollärare förlorar sin behörighet när F blir 1
Beskedet: Grundskolan blir tioårig
Debatt: Vi som arbetar i förskoleklass är redan experter på sexåringar!
