Så flödar barnens fantasi när de skriver på lågstadiet
Oscar Björk disputerade vid Uppsala universitet i somras och är numera knuten till Luleå tekniska universitet.
Forskning
När elever ska börja skriva i lågstadiet ligger fokus oftast på stavning och grammatik – inte på själva innehållet i texterna. Men där finns väldigt mycket att upptäcka, visar en ny studie.
– Varenda elevtext öppnade nya världar för mig, säger forskaren Oscar Björk.
Han tog sig an ett spännande uppdrag för sin avhandling som lades fram i somras vid Uppsala universitet: att djupdyka i över 700 texter författade av barn i årskurs F–3. Hans främsta reflektion?
– Vilken variation! De kan uttrycka sig mer avancerat än vi tidigare hade trott.
Texterna som han har gått igenom är skrivna av barn från hela landet och de finns i en databas som ett annat forskarteam ställde samman för ett antal år sedan. Men ingen tidigare forskare har studerat just själva innehållet i texterna och tittat närmare på vad barnen verkligen vill säga.
– Det finns många studier som handlar om hur elever knäcker läs- och skrivkoden. Men först på senare tid har det kommit forskare som jag själv som börjat intressera sig inte bara för hur barn skriver utan också för vad de skriver.
Vad fann du som överraskade dig mest?
– De friare texterna som de skrivit i ämnet svenska kunde innehålla dialoger eller antydan till dialoger som jag inte hade väntat mig. De hade skapat egna karaktärer som samspelade, ett slags frö till tidigt litterärt skrivande.
Saknas tid för lärarna
I de texter som barnen skrivit i naturkunskap upptäckte Oscar Björk, som numera är knuten till Luleå tekniska universitet, en annan spännande tendens:
– Där är ju ramarna mer satta, de skriver om substantiv som fotosyntesen och rymden. Men även där kunde fantasin flöda, där kunde känslor komma in, om man tittar närmare på texterna.
Exempel?
– Jag minns en text om en skogssnigel som var ensam och hungrig. Och när snigeln sedan blev blöt av regnet förklarade eleven att han behövde hitta ett nytt hus. Det blev en hel berättelse!
Du menar att lärarna inte alltid hittar dessa frön till litterärt skrivande?
– Så är det nog, men det beror inte på någon slapphet från lärarna. Jag är själv ämneslärare och har undervisat i grundskolan, jag vet hur lite tid som finns för att hinna gå igenom varje text så noggrant.
Vissa av texterna som han analyserade hade barnen skrivit på dator, men merparten var skrivna för hand. Innan de väl hamnade i databasen hade emellertid alla skrivits in med hjälp av tangentbord.
– Det var ett detektivarbete att tolka dessa återgivna och stundtals osammanhängande texter. Nu jobbar vi med ett annat projekt där vi själva tolkar barnens handskrift. Det ger mer, eftersom vi blir allt bättre på att se vad där står.
Ge eleverna mer inflytande
Hur kan man då bädda för att lättare upptäcka dessa ”frön till litterärt skrivande”? Oscar Björk har några funderingar i en annan del av avhandlingen, som bygger på observationer i klassrummen och intervjuer med lärare.
– I vissa klassrum var eleverna närmast passiviserade, läraren ledde och eleverna härmade. I andra klassrum var eleverna mer medskapande och delaktiga. Den senare modellen gynnade elevernas egna mer fantasifulla skrivande.
Men i skoldebatten har ju många på senare år snarare betonat betydelsen av mer lärarledd undervisning?
– Visst, de har haft en poäng, elever kan inte ta för stort ansvar för sitt eget lärande. Men när det gäller tidigt skolskrivande har jag funnit argument för att eleverna borde få mer eget inflytande. Lyssna till vad de har med sig in i klassrummet! De kommer inte tomhänta.
LÄS ÄVEN
Skrivuppgifterna som får eleverna att prestera bättre
Barnen fastnar när de inte kan stava rätt
