Nu utvärderar forskare omstridda mattemetoden
Linda Ahl är forskare vid Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM) och Uppsala universitet.
Forskning I fem år har lärare använt TRR-metoden för att lära ut matematik från förskoleklass till årskurs 3. Forskaren Linda Ahl leder arbetet med att följa upp resultaten.
Hon kan tycka att det låter torrt det hon arbetar med, implementeringsforskning. Men det Linda Ahl gör är så klart viktigt för att utvärdera en ny metod. Projektet som följer upp TRR är nu inne på år två av fyra.
– Vi är ute och tittar i klassrummet och filmar och intervjuar lärare och elever.
Det finns mycket forskning internationellt kring hur mycket innovation lärare tål. Denna bekräftar att lärare generellt tål mycket om det inte stör deras rutiner och den löser något problem de har.
– Men TRR är väldigt krävande och lärarna behöver mycket stöd i början. Metoden måste också bli adapterad i kontexten, i det egna klassrummet, säger Linda Ahl, forskare vid Nationellt centrum för matematikundervisning (NCM) och Uppsala universitet.
”Tenderar att förklara för mycket”
De är långt ifrån klara med sina utvärderingar, men Linda Ahl har noterat en hel del:
– Vi har sett lärare som tenderar att förklara för mycket med långa genomgångar. Man måste komma ihåg att allt kommer tillbaka, förr eller senare.
Uppmärksamhetsspannet hos små barn är inte stort. Långa genomgångar riskerar att tappa elevernas uppmärksamhet:
– Alla behöver inte förstå direkt, det kan också skilja ett helt år mellan eleverna i samma klassrum. Det är en mycket lång tid när du är sju år, säger hon.
En del lärare menar att metodens resultat blir svåra att följa upp, även genom nationella proven, eftersom genomförandet är så olika. Men de nationella proven i årskurs 3 är mycket grundläggande, ”de ska bara fånga upp de som har verkliga problem”, menar Linda Ahl.
– I välbeställda kommuner klarar nästan alla i årskurs 3 nationella proven och det gjorde de före TRR också. Men lärarna vet själva att eleverna lär sig taluppfattning som inte fångas upp på nationella proven och är väldigt positiva till metoden.
Stora resultatförbättringar på vissa skolor
Den stora skillnaden har forskarna sett i skolor i socioekonomisk svaga miljöer:
– Det finns exempel på skolor som har förbättrat sina resultat på nationella provet i årskurs 3 från cirka 60 procent till över 90.
De här skolorna har ofta många elever som inte har svenska som modersmål.
– TRR är språkintensivt vilket är en utmaning för den här gruppen elever. Men det ger resultat. Det bekräftar att enda sättet att lära sig tänka, resonera och räkna på ett nytt språk är att eleverna ges utrymme att göra det.
Hur ser du på att en del lärare är rädda att tappa sin autonomi med TRR?
– Det är inte sant att lärarna förlorar sin autonomi, dock krävs det mycket av dem i starten. De måste undervisa i en viss sekvens som inte liknar den undervisning de är vana vid. TRR-manuset talar om hur man ska göra saker.
Balansgång för läraren
Enligt Linda Ahl måste forskarna själva bli tydligare med att det är viktigare att kärnidéerna respekteras än att manuset följs fullt ut.
– Ska undervisningen bli elevdriven kan du inte ha en fast ram. Du måste vara fri för inspel. Därför går det inte att följa modellen alltför noga. Samtidigt går det inte att ändra för mycket utan att kärnidéerna går förlorade. Det gäller att hitta balansen.
Du är kollega och har skrivit flera artiklar tillsammans med Ola Helenius som är en av de drivande forskarna bakom TRR-metoden. Hur påverkar det objektiviteten och trovärdigheten i utvärderingen av metoden?
– Vi är genuint intresserade av undervisningsutveckling så vi är lika glada för goda exempel som att identifiera saker som inte fungerar. Där kan vi lära och vi kan också revidera innovationen. Det är särskilt bra att vara trygg med att känna sina kollegor så att man kan vara kritisk utan att fundera på hur det landar. Ola skulle aldrig ta det personligt att något kanske inte fungerar som det var tänkt, säger Linda Ahl och understryker att forskargruppen som utvärderar TRR-metoden utöver henne och Ola Helenius även består av Tuula Koljonen och Peter Nyström.
Vissa utökar arbetet – andra överväger att lämna
- De första fyra kommunerna i projektet har blivit fler, idag 15 stycken.
- Vissa kommuner utökar sitt arbete med TRR-metoden och organiserar det stöd som krävs för alla lärare – som Norrköping, Varberg och Landskrona. Samtidigt funderar exempelvis Hallsberg på att stoppa metoden på vissa skolor.
- Forskaren Linda Ahl, som följer upp TRR-metoden, är väl medveten om att stödet till lärarna saknas i vissa kommuner, särskilt de som startade under pandemin. ”Det är våra sorgebarn, för där har lärarna inte fått det stöd de behöver”, säger hon.
LÄS ÄVEN
Mattemetoden som får adrenalinet att pumpa
Hård lärarkritik mot omstridda mattemetoden
