Könsuppdelad lek kan leda till mer mobbning
Mobbningen bland flickor tar ofta fart i sociala medier och skiljer sig från den som killar utsätts för, som snarare är fysisk, konstaterar forskaren Silvia Edling. Foto: Getty Images och Stéfan Estassy
Forskning När flickor och pojkar på mellanstadiet i allt högre grad leker var för sig upprätthålls starka könsnormer – som i sin tur kan bidra till machoattityder och ökad mobbning. Det konstaterar Silvia Edling och hennes forskarteam på Högskolan i Gävle.
Flickor mer utsatta
Forskarteamet har intervjuat elever och skolpersonal på tre skolor för att utröna varför flickor i mellanstadiet känner sig mer utsatta än pojkar. När barn delar upp sig i könsseparata grupper leder det ofta till ett grövre språk, i synnerhet riktat mot flickor. Uppdelningen kan också leda till att pojkar känner att de inte får leka med ”flicksaker”, och flickor att de inte kan uttrycka sig som pojkar utan att blir retade för det.
– Både personal och elever beskriver hur rasterna blir lugnare när vuxna skapar aktiviteter för både killar och tjejer, säger Silvia Edling.
Sociala medier bidrar till mobbning
Länge var mobbning mindre vanligt i Sverige än i jämförbara länder, men på senare år har mobbningen ökat här – i synnerhet bland flickor. En orsak är att flickor tillbringar mer tid på sociala medier. En flicka kan ha blivit utsatt för trakasserier på nätet – dagen därpå kommer hon förkrossad till skolan.
– Personalen på de tre skolorna efterlyser fler verktyg för att kunna hantera den mobbning som sker på nätet.
Svårt upptäcka mobbade flickor
Det är inte bara nätmobbningen som gör det svårare att hitta och hjälpa utsatta flickor. Flera av flickorna säger i intervjuerna att de gärna döljer sin utsatthet under skoltid, att de inte vill berätta vad som hänt dem, att de kan skratta i situationer när de i själva verket känner sig obekväma. När personal på skolan misstänker att en elev mår dåligt finns i vissa fall också brister i kommunikationen.
– Det kan vara en kurator som upptäcker något som inte kommuniceras till läraren, eller vice versa. Här kan finnas en poäng att se över rutiner och bygga en tätare relation mellan aktörer på skolorna.
Involvera föräldrarna mer
Intervjupersonerna upplever ibland att det blivit svårare att få med föräldrarna i arbetet mot mobbning. Föräldrarna har inte alltid förståelse för att det könsuppdelade umgänget kan bidra till problemen, vissa menar tvärtom att vuxna inte ska lägga sig i vilka barnen umgås med. En annan orsak till det bristfälliga samarbetet är rädsla. Skolledningen kan vara rädd för att skolan får dåligt rykte om mobbningen synliggörs, personalen kan vara rädd för föräldrarnas reaktioner.
– Det är tufft att höra att ens barn skadar ett annat barn. Men det går att konfrontera föräldrarna om man först bygger en buffert av positiva saker.
Forskaren: Silvia Edling har tillsammans med tre forskarkollegor vid Högskolan i Gävle skrivit rapporten ”I skuggan av mobbning och kränkande behandling på mellanstadiet från ett genusperspektiv”.
LÄS ÄVEN
Forskare vill se nytt fokus när skolor bekämpar mobbning
Så minskade skolorna i Gävle mobbningen kraftigt
