Knepet som kan få barnen att smaka på maten
Linnea Apelman är doktorand på institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet. Foto: Andreas Matsson och Adobe stock
Forskning
”Du kan väl åtminstone smaka”, säger vi till matkräsna barn. Men vi borde låta dem lukta först, för att väcka deras nyfikenhet, menar doktoranden Linnea Apelman som nu ska testa metoden på elever.
– Luktsinnet är mer sofistikerat än smaksinnet.
När vi når henne på telefon på institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet är hon i full färd med att lukta på de nya så kallade ”luktpennorna” för ananas och äpple.
Inom kort ska hon ge sig ut i tre olika skolor i Stockholm och Norrtälje och undersöka luktsinnet på ett hundratal elever i årskurs fyra.
– Jag vill ta reda på om de kan bli mer intresserade av att smaka på nya grönsaker och frukter genom att först få lukta på dem.
Hål i forskningen
Hennes forskning är efterfrågad på Livsmedelsverket. Där har man i många år utvecklat olika material till skolorna som kan användas för att väcka barns intresse för mat. Där finns metoder för hur man kan prata om maten, känna på den, läsa om den – men rätt lite om att lukta på den.
– Här finns lite av ett hål i forskningen som jag och mina kollegor hoppas kunna fylla. Kan vi väcka barnens nyfikenhet att smaka på maten om de först fått lukta? Efteråt kommer jag att erbjuda provsmakning för den som vill.
Utöver luktpennorna kommer hon att ta med sig bilder på olika frukter och grönsaker. Sedan får barnen tävla mot sig själva i olika spel där de ska försöka kombinera lukter med bilder.
– Det kan vara svårare än man tror. Forskning har till exempel visat att människor lätt blandar samman lukten av svamp och tallbarr, då bägge lukterna förknippas med skogspromenader.
Varför använder du speciellt framtagna luktpennor istället för verkliga frukter och grönsaker?
– Dels för att vissa frukter och grönsaker måste vara tillagade för att de verkligen ska lukta något, dels för att jag vill att alla elever ska få exakt samma luktförnimmelse. Ett äpple luktar mer när det just skivats än efter fem minuter.
Hennes förhoppning är att människans mer utvecklade luktsinne skulle kunna leda till ett ökat intresse hos barnen att också ta steget till att vilja smaka.
– I varje livsmedel finns tusentals luktmolekyler som vårt luktsinne kan registrera, medan smaksinnet bara kan uppfatta de fem grundsmakerna salt, surt, sött, beskt och umami.
Hon exemplifierar med testerna som gjorts med socker- och kanelblandningar:
– Om du sätter blandningen på tungan och samtidigt håller för näsan så känns det bara sött. Men när du släpper taget om näsan så väller kanelsmaken fram. Vi har helt enkelt dålig koll på i hur hög grad som vi använder luktsinnet när vi äter.
Rädda för att behöva spotta ut
En ytterligare poäng med att låta barnen lukta först innan man erbjuder dem att smaka, är att själva luktandet är mindre ”invasivt”. Inget behöver stoppas i munnen.
– När ett barn vägrar smaka på något kan det också bero på rädslan att behöva spotta ut det, vilket många ser som ett oacceptabelt beteende i synnerhet i skolan.
Det är klarlagt från forskningen att barn inte bara äter för lite frukt och grönsaker, de äter också för enahanda frukt och grönsaker. Många är kräsna och drar sig för att prova nytt.
Linnea Apelman refererar till en ny studie som visar att hälften av tusen tillfrågade föräldrar till barn i förskoleåldern tyckte att barnen var kräsna med maten. Vad säger då barnen själva när de blivit lite äldre?
– Det finns i stort inga svenska studier om det, vilket jag ska försöka åtgärda. De elever som genomför lukttesten kommer också att få en del frågor om hur de ser på att prova nya livsmedel och maträtter.
LÄS ÄVEN
Larsson: Bra när eleverna sätter ord på sina smakupplevelser
Odling ger eleverna smak för grönt
Skolmaten aldrig riktigt älskad
Skolan slänger 84 ton mat per dag
