Kexdilemmat ger barnen nya matteinsikter

Lovisa Sumpter är professor i matematikdidaktik vid Stockholms universitet.

Elever som får träna på att fördela resurser, exempelvis kex, har lättare att förstå division och att lösa matematiska problem. Dessutom engagerar etiska dilemman även ”de tysta” i klassen, enligt forskaren Lovisa Sumpter.

  1. Matematik utan facit

    Hur fördelas åtta kex rättvist mellan tre gosedjur som har olika storlekar och behov? Det är en av flera matematiska uppgifter som forskare utformat och som barn i förskolan och lågstadiet har testat. Till skillnad från traditionella matematikuppgifter finns det i fördelningsfallen inte något facit.

    – När läraren inte har det rätta svaret uppmuntras eleverna att utveckla sina egna problemlösande resonemang, där olika lösningar kan vara lika rätt, säger Lovisa Sumpter, professor i matematikdidaktik.

  2. Engagerar även de tysta

    De barn som forskarna har följt fick diskutera olika förslag och enas om hur kexen skulle fördelas mellan gosedjuren. Rättvisefrågorna var så engagerande att också elever som brukar vara tysta deltog. Att även yngre barn får träna på öppen problemlösning och att argumentera för sina lösningar är viktigt, menar Lovisa Sumpter.

    – Både i matematik och i andra ämnen ska eleverna utveckla sin resonemangskompetens. Det här är ett ypperligt sätt att göra det på, säger hon.

  3. Lättare att lära sig division

    När fördelning introducerades i undervisningen märkte lärarna också att det blev lättare att lära ut division. Det är en positiv effekt, som även tidigare forskning visat på. Eleverna fick dessutom mäta kexen och träna på att förstå areor, berättar Lovisa Sumpter.

    – Det är många lager som gör att det här är ett bra sätt att jobba på – inte på varje matematiklektion – men som en del i undervisningen. Vi designade sex uppgifter som kan spridas ut över läsåret.

  4. Bidrar till hållbarhetstänk

    Att elever ställs inför etiska dilemman i matematikundervisningen är också viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv, enligt Lovisa Sumpter. Genom att inkludera etiska resonemang blir det tydligt att matematik och värderingar är nära sammanflätade, anser hon.

    – Algoritmer, som till exempel styr mediaflöden eller som används som hjälp vid fördelning av sjukförsäkringspengar, är inte neutrala. Vi behöver samhällsmedborgare som förstår det.

Forskaren: Lovisa Sumpter är professor i matematikdidaktik vid Stockholms universitet. Hon är en av fyra forskare bakom projektet ”Att göra matematik och naturvetenskap relevant inom undervisning för hållbar utveckling” som undersöker hur yngre barn hanterar resursfördelning.

LÄS ÄVEN

Så utmanar hon sina vassaste matteelever

Kartläggningen i matematik leder lärarna fel

Teckningar avslöjar barnens syn på matematik

Tidiga mattegarantin sätter lärarna i en svår situation

Så vill han förändra kursplanen i matematik