Forskaren: Fokusera mer på glosträning i engelskan

Hon disputerade nyligen vid Luleå tekniska universitet med en avhandling om synen på ordinlärning och hur man kan utveckla elevernas ordförråd.

I djupintervjuer med 14 engelsklärare från olika skolor i norra Sverige får hon bilden av att lärarna förvisso tycker att ordkunskap är viktigt. Men att de är kritiska mot gloslistor, det ses som något föråldrat.

– De förlitar sig på att eleverna lär sig tillräckligt med ord på fritiden genom alla dataspel och all tid de tillbringar med sociala medier. Men det resonemanget håller inte fullt ut.

”Blir inte likvärdigt”

Dels kan det ordförråd som de skaffat sig ha slagsida åt ett visst håll och det är inte nödvändigtvis ett aktivt ordförråd, dels är ju inte alla elever ute på nätet så mycket på sin fritid.

– Det blir inte en likvärdig undervisning om man utgår ifrån att alla elever har ett stort ordförråd redan.

Finns det något annat ämne i skolan där elevernas förkunskaper skiljer sig åt i så hög grad?

– Jag tror att engelskan är unik här, så stora skillnader torde inte finnas i något annat ämne. Vissa barn har ju väldigt goda kunskaper i tidig ålder medan andra bara kan grunderna.

Och skillnaderna mellan eleverna torde ha ökat under det gångna decenniet: studier har visar att barn, i genomsnitt, tillbringar 36 timmar i veckan med aktiviteter på engelska på fritiden ­– en dubblering sedan 2009.

Detta måste innebära en enorm utmaning för engelsklärare?

– Absolut, de ska lyfta de svagare eleverna med 2–3 timmars engelska i veckan. Och samtidigt skapa en stimulerande undervisning för de högpresterande. 

Läroböckerna gav inget stöd

Läroplanen saknar specifika riktlinjer för ordkunskap. Den borde kunna förtydligas, menar Denise Bergström.

– Samtidigt kan man faktiskt tolka dagens läroplan på ett sätt som skulle göra det möjligt att införa ett mer systematiskt arbete med ord i undervisningen.

Här efterlyser hon ett mer strukturerat arbete.

– Det kan handla om att repetera orden genom att möta dem återkommande i olika texter. Och låta elever nöta in dem genom att skapa egna meningar och hitta synonymer.

Hon inser att detta är metoder som kan vara tidsödande för lärare själva att utveckla, därför sökte hon i sin forskning efter strukturerade metoder i läroböckerna. Och blev rejält besviken.

– Jag gick igenom fem olika läromedel och intervjuade åtta läromedelsförfattare. Glosövningarna handlade bara om mer kända ord och flera av författarna menade att ”ordkunskap löser sig självt” när man arbetar med texter.

”Många elever gillar strukturen”

I propagerandet för mer glosträning har hon internationell forskning på sin sida, att ha ”djup ordkunskap” gynnar den totala inlärningen. Historiskt har svensk engelskundervisning just fokuserat väldigt hårt på att nöta in glosor, men nu har pendeln svängt.

– Jag tycker att den har svängt för kraftigt åt andra hållet.

Och vad tycker eleverna själva om att plugga glosor?

– Min erfarenhet är att många elever gillar den tydliga strukturen med att lära sig glosor, man får antingen rätt eller fel. Men jag har hört från andra lärare att deras elever tycker att det är både svårt och tråkigt.

Hur vanligt är det med glosträning i engelska i svensk skola? Ingen vet, det saknas ny forskning. Denise Bergström planerar att ta reda på det genom en stor enkätundersökning.

LÄS ÄVEN

Nya studenter dåligt förberedda för engelsk kurslitteratur

Forskarens hårda kritik mot ämnesplanen i engelska

Så driver NP upp betygen i engelska

Sverige faller på rankning över engelskkunskaper

Forskaren om elevernas hemliga liv – på engelska

Användningen av skönlitteratur spretar i engelskan

Engelsklärare ensamma när de sätter betyg

Skämten ger en djupare språkförståelse