Digitaliseringen försvagar lärarens roll som expert
Forskning Digitaliseringen har gett lärare en rad nya eller förstärkta roller: som pr-konsult, polis, skådespelare och administratör. ”Därmed har de fått mindre utrymme för sin expertroll som pedagog”, konstaterar företagsekonomen Johan Sandén i sin avhandling.
Johan Sandéns intervjuer med ett 30-tal grundskol- och gymnasielärare på ett 20-tal skolor gjordes före pandemin. Men uppföljande samtal med några av dem under de gångna två årens ökade digitalisering har stärkt honom i hans slutsatser:
– Digitaliseringar har i hög grad påverkat yrkesrollen.
I negativ riktning?
– Inte bara, men sammantaget säger lärarna att de negativa effekterna väger tyngre än de positiva.
Johan Sandén, som försvarade sin avhandling i höstas vid Södertörns högskola, delar upp den ökade digitaliseringen i fyra olika delar: lärplattformar, sociala medier, distansundervisning och – som han uttrycker det – ”digitaliseringar som styrning på organisatorisk och politisk nivå”.
Han hade inte kommit långt i intervjuerna när det stod klar vad lärarna tyckte sämst om:
– Lärplattformarna! Jag kan inte erinra mig någon enda som sa något positivt om dem. Lärarna irriterar sig på programmens mallar som hämmar flexibiliteten. Och de är trötta på alla klick som krävs och allt strul med tekniken.
Tvingas ta olika roller
Johan Sandén har kunnat urskilja olika roller som lärarna kommit att spela i allt högre grad till följd av den ökade digitaliseringen.
– Att lärare tvingats använda mer tid till administration var välkänt redan innan digitaliseringarna sköt fart, men rollen som administratör har blivit ännu tydligare – både i arbetet med lärplattformarna och med alla digitala verktyg som används i kontakt med skolledning och skolförvaltning.
När det gäller distans- och fjärrundervisningen har lärarna fått utveckla sina roller som poliser och skådespelare.
– När man inte har eleverna i klassrummet blir det mer av polisbevakning för att kontrollera att de gör vad de är tillsagda. Om någon kollar på Game of Thrones i stället för att arbeta med skoluppgiften får polisen rycka in och stoppa det!
Och samtidigt är de skådespelare?
– De beskriver hur de försöker entusiasmera eleverna framför skärmen trots att många släckt sina kameror. De blir som skådespelare som försöker intressera en publik som de inte ens kan se.
"Positiv marknadsföring i sociala medier"
Rollen som pr-konsult har de fått när de rört sig på sociala medier, i synnerhet Twitter.
– Jag blev själv förvånad över att flera av dem berättade hur skolledningen tyckte att de skulle marknadsföra skolan och kommunen på nätet. En lärare berättade att positiv marknadsföring i sociala medier rentav var inskrivet i lönekriterierna.
Men den ökade användningen av Twitter och andra sociala medier är utan tvekan det som lärarna uppskattar allra mest med digitaliseringen. På nätet kan de föra utvecklande samtal med kollegor från hela landet, på ett sätt som inte var möjligt tidigare.
– Där får de verkligen utveckla sin expertroll som pedagoger, det blir ett slags andrum från allt annat kring digitaliseringarna som äter upp deras tid.
Svårare att planera sin tid
Just tidsaspekten gör Johan Sandén en stor poäng av i avhandlingen som också har titeln ”Närbyråkrater och digitaliseringar: Hur lärares arbete formas av tidsstrukturer”.
– Digitaliseringarna har gjort det svårare för lärare att planera sin tid. Det finns alltid mer arbete att göra på skolplattformen eller i något meningsutbyte på Twitter. För många blir detta stressframkallande.
Flera av lärarna lyfter en ytterligare aspekt av digitaliseringen som kan leda till stress.
– De anser att skolledning och politiker har orimliga förväntningar på vad som kan åstadkommas med digitala hjälpmedel.
Här kan du läsa Johan Sandéns avhandling.
LÄS ÄVEN
Hård kritik mot digitaliseringen av skolan
Professorn slår hål på fyra myter om digitala verktyg
