Algebra på lågstadiet öppnar nya dörrar
Forskning Mattelärarna i Tjärnaskolan i Borlänge ville pröva något nytt för att aktivera eleverna på lågstadiet. Det ledde till nya sätt att undervisa och prata matematik. Nu har läraren och forskaren Helena Eriksson använt de erfarenheterna i sin avhandling.
En sträcka är lång, en annan är kortare, den tredje allra kortast. När Helena Eriksson och hennes kollegor på Tjärnaskolan i Borlänge började utveckla undervisningen i matematik var det med abstrakta, men enkla begrepp.
– Det var ett sätt att få igång samtal om matematiken med barnen. Min forskning visar att även elever mellan 6 och 8 år kan ha nytta av ett algebraiskt tänkande. Algebran blir ett redskap för att kunna jobba med de abstrakta begreppen, säger Helena Eriksson, kommunal lektor på skolan och forskare vid Högskolan Dalarna.
"Alla räckte upp handen"
Nu har hon just lagt fram en avhandling som bygger på de data lärarna på Tjärnaskolan arbetade med under det treåriga projektet som startade 2014.
– Jag var fascinerad över att barnen både ville och klarade av att vara med i de här samtalen om abstrakta begrepp. Alla räckte upp handen och det var jätteviktigt för dem att få stå framme vid tavlan tillsammans med sina kamrater och prata om matematik.
Tjärnaskolan är en F-6 skola med många nyanlända elever med andra modersmål än svenska. Ursprunget till projektet, som sedan ledde till Helena Erikssons avhandling, var att lärarna såg att det var svårt att nå fram till eleverna med vissa delar av undervisningen.
– Vi behövde göra något annorlunda. Det sätt vi lade upp undervisningen på istället gjorde att eleverna blev aktiva.
"Jätteviktiga begrepp"
Förutom att använda jämförandeord som lång, längre, längst handlade det bland annat om addition och subtraktion, samt att utveckla förståelse för hur olika tal relaterar till varandra.
– Det här är jätteviktiga begrepp i matematiken längre fram under skolgången, säger Helena Eriksson.
Inspirationen kommer från den ryske psykologen Vassilii Davydov. I slutet av 1960-talet utvecklade tillsammans med andra forskare och lärare ett matematikdidaktiskt undervisningsprogram som går ut på att skolan måste ta ett speciellt ansvar för att elever ska utveckla ett teoretiskt tänkande. I matematiken behöver eleverna till exempel få hjälp att urskilja strukturer, mönster och relationer som finns inbyggt i olika begrepp. Med rätt förutsättningar kan de börja tidigt med algebra.
Finns mer potential
Helena Eriksson har vid ett par tillfällen besökt några av de skolor i Moskva som arbetar efter Davydovs idéer.
– Vi behöver se hur vi kan gå vidare med Davydovs idéer, men det är inte säkert att vi ska jobba så här på alla mattelektioner. Men resultaten vi hittills fått fram visar att det kan finnas potential att fortsätta undersöka hur vi kan hjälpa elever även i Sverige att utvecklas i matematik.
Helena Eriksson lade fram sin avhandling vid Stockholms universitet. I dag är hon kommunal lektor i Borlänge kommun på en tredjedel av sin arbetstid. Den övriga tiden delar hon mellan att forska och undervisa på lärarutbildningen Högskolan Dalarna.
– Det finns fortfarande data från vårt projekt på Tjärnaskolan som jag kan göra mer av. Jag vill också fortsätt arbeta tillsammans med lärare i grundskolan för att pröva nya uppgifter där algebra skulle kunna vara ett redskap för de yngsta eleverna i grundskolan att utveckla matematiska förmågor, säger Helena Eriksson.
Här hittar du Helena Erikssons avhandling.
LÄS ÄVEN
Mattelärarens knep lär elever att förstå tid
