Debatt: Eleverna lär sig mer när de skriver för hand

Att skriva för hand, i synnerhet med skrivstil, ökar våra läs-, skriv- och räknefärdigheter och stimulerar vår uppmärksamhet och koncentration. Dessutom gör handskrift som metod att inlärningen förbättras. Detta skapar i sin tur motivation att studera, samtidigt som det stärker självkänslan och självförtroendet. När man skriver med skrivstil skapas länkar mellan bokstäver och samtidigt skapas även länkar mellan tankar. Detta förbättrar förmågan att tänka både logiskt och kreativt.

Under min yrkeskarriär, först som lärare och sedan som specialpedagog, har jag märkt en skillnad mellan de barn som bara använder papper och penna och de som främst använde digitala verktyg för att skriva och räkna. Jag upplever att inlärningsförmågan hos de barn och tonåringar som använder papper och penna är högre. En anledning till det är att många områden i hjärnan aktiveras när man skriver för hand. När man skriver med skrivstil krävs, till skillnad från när man skriver på ett tangentbord, dessutom en mer raffinerad och organiserad grafisk gest. Detta gör att mer komplexa neurologiska funktioner slås på. Skrivstil aktiverar avgörande och grundläggande områden i nervsystemet som ligger till grund för allt lärande.

Viktigt moment i grundskolan

Som lärare och specialpedagog har jag arbetat med elever som har dyspraxi, dysgrafi, dyslexi och dyskalkyli. Jag inser självklart att digitala verktyg kan hjälpa dessa elever. Men jag är också övertygad om att varje persons hjärna måste utmanas och stärkas för att kunna utvecklas så långt som möjligt. Skolan måste därför se till att det finns aktiviteter och metoder för att lära även elever med stora svårigheter att skriva för hand. I handskriften finns också en persons känslor, koncentration, uppmärksamhet och tankar.

Vad kan vi göra då? Vi måste återinföra handskrift, och skrivstil, som ett viktigt moment i grundskolan. Vi behöver etablera användandet av handskrift hos våra elever. Att kunna lyssna samtidigt som man antecknar nyckelbegrepp, som sedan används för inlärning, är en förmåga man måste öva på. När man antecknar för hand sker inlärning också under själva kunskapsinhämtandet.

När vi spelar in ljud, fotar av en whiteboardtavla eller använder andra digitala verktyg aktiveras inte dessa färdigheter, vilket innebär att vi blir mindre alerta och lyssnar mer passivt. Det viktigaste läromedlet vi har är vår egen kropp. Skrivandet sätter igång olika hjärnmönster och känslotillstånd.

Tvingas göra snabba val

Neurovetenskapliga studier visar hur uteslutandet av handskrift påverkar den mänskliga hjärnans funktion negativt. Pennan tvingar hjärnan att göra snabba val av de ord som ska användas, samtidigt som man måste vara väldigt noga med att skriva alla bokstäver korrekt, följa grammatikens regler och så vidare. När vi skriver med skrivstil tvingas vi dessutom att inte släppa arket. En insats som stimulerar logiskt-linjärt tänkande och gör det möjligt att associera idéer på ett linjärt sätt.

”När det gäller konstruktionen av tankar och idéer finns det ett viktigt förhållande mellan hjärnan och handen. Att skriva för hand aktiverar stora områden i hjärnan som också är involverade i tanken, språket och minnesaktiviteten”, förklarar forskaren Virginia Berninger vid University of Washington.

Enligt den italienska utvecklingspsykoterapeuten Federico Bianchi di Castelbianco kan förlusten av skrivstil också vara orsaken till många inlärningssvårigheter: ”Att skriva med skrivstil innebär att vi översätter tanken till ord. Skrivstil länkar ihop tankar och bokstäver. Att skriva med digitala verktyg, däremot, betyder snarare att vi dissekerar tanken till bokstäver. Vi bryter ner tanken och då tappar den mening”, förklarar han.

När vi skriver på tangentbordet blir det alltså svårare att fastställa kopplingen mellan tanken och det skrivna ordet. Handens rörelser, och tecknet på pappret, krävs för att den kopplingen ska ske. Det är därför barn som inte skriver för hand också tenderar att läsa sämre än dem som gör det.

Sabrina Di Tullio

Lärare och specialpedagog

Kunskapsförbundet Väst – Vänersborg