Forskare vill se hårdare covid-åtgärder i grundskolan

Smittspridningen i grundskolan har inte tagits på allvar, anser Åsa Wheelock, docent i experimentell lungmedicin vid Karolinska institutet i Stockholm och en skarp kritiker till den svenska skolstrategin under pandemin. Hon pekar på att grundskolan stod för 45 procent av utbrotten i allmänna miljöer vecka 50 förra året.

– Det är dubbelt så högt som i länder där alla har munskydd i skolan. Om vi hade munskydd i skolan i Sverige så skulle det dra ner smittspridningen till hälften, säger Åsa Wheelock.

Råden har inte följts

I november skickade hon tillsammans med Vetenskapsforum covid-19 och Föreningen covid-19 skola och barn ett antal råd för att minska smittspridningen till alla kommuner. Det var rekommendationer om munskydd, bubbeltänk, ökad distans mellan elever, vädring mellan lektioner, handhygien, utomhusundervisning i idrott och att undvika sånglektioner. Men rekommendationerna fick inte det genomslag som de hoppats på.

– Munskydd och bubbeltänk, att man isolerar varje klass för sig, har exempelvis inte anammats särskilt väl. Vi hade haft en helt annan bild i dag om råden följts, säger hon.

Stängning kan bli nödvändig

Åsa Wheelock anser att en tillfällig stängning av grundskolan kan vara nödvändig, och vill se skarpare åtgärder i skolan om den hålls öppen.

– Egentligen förespråkar jag öppna skolor, det är bättre för barn, föräldrar och lärare. Distansundervisning är en sista utväg, men där är vi nu eftersom man har ignorerat skolan i den svenska pandemistrategin. Man sitter i trånga lokaler med dålig ventilation.

Hårdare åtgärder i fritidshemmet

På Kungsholmens grundskola i Stockholm har rutinerna justerats i takt med den ökade smittspridningen. Enligt biträdande rektorn Ingrid Gestblom har skolan sedan pandemin bröt ut legat steget före de allmänna rekommendationerna. Skolan har en coronagrupp, där skolledning, elevhälsa och lärare ingår. De träffas varje vecka och uppdaterar rutiner och idéer för att minska smittorisken.

Inför vårterminen beslöt man att glesa ut elever och personal i lokalerna ytterligare. Lågstadiet har mellan fyra och sex parallellklasser och från att ha haft stora fritidshemsavdelningar för varje årskurs är fritids nu organiserat i ”dubbelbubblor” där två klasser har gemensamt fritids.

– I våra dubbelbubblor har vi på varje avdelning två klasser inomhus och två klasser utomhus, som turas om att vara inne och ute på fasta dagar. Pedagogerna arbetar bara med sin avdelning. Man vikarierar inom bubblorna i möjligaste mån, säger biträdande rektorn Ingrid Gestblom.

Minskad oro hos personalen

Att isolera varje klass på fritids bedömdes bli mer sårbart ur personal- och elevperspektiv och även försämra kvaliteten. Klasslärarna på lågstadiet undervisar däremot bara i sin egen klass numera.

– Förut hade vi vissa ämnen, som SO och NO, i andra klasser men det har vi tagit bort, så att vi inte ska röra oss mellan olika grupper. Förutom idrotten som min klass har i gympasalen. Vi håller oss för oss själva så mycket som möjligt i arbetslaget, säger lågstadieläraren Catrin Pettersson.  

Skolan har sex parallellklasser i årskurs ett där Catrin Pettersson arbetar.

– Då gäller det att tänka till och utnyttja lokalerna, så att vi fördelar oss ut i fritidslokalerna, klassrum och grupprum. Det fungerar faktiskt jättebra.

När hon har långa lektionspass på eftermiddagarna får eleverna ”röris”-paus och går ut en stund medan hon vädrar ut klassrummet.

– Jag tycker att skolan har gjort bra åtgärder och så fort det blir ändringar får vi omedelbart reda på det. Vi har bara digitala möten, som APT och elevvårdsmöten. Det har gått jättebra, säger Catrin Pettersson.

Enligt Hampus Blomquist, lärare i fritidshem och fritidshemsamordnare, har den nya organisationen slagit väl ut hos såväl elever som personal.

– Det finns alltid pedagoger och elever som är oroliga, så det har känts väldigt bra att sprida ut oss. Vi är färre personal och barn inomhus samtidigt, och har stora ytor att fördela oss på. Det har blivit större lugn, säger han.

Eleverna äter i klassrummen

Sedan i våras används separata entréer för klasserna och olika tider för lämning och hämtning i de olika årskurserna. Matsalen har spridits ut till fler lokaler, så att eleverna äter i ljusgården och i klassrum, och justerat lunch- och mellanmålstider för att minska köerna.

Alla personalmöten hålls digitalt, och man är max åtta vuxna när man träffas på skolan. På mötena är corona en stående punkt.

– Vi har minskat ner konferenstiderna så att personalen ska hinna hem och koppla upp sig. Vi har frågat fritidspersonalen om det finns intresse för att jobba kanske sju timmar någon dag och nio timmar en annan dag för att slippa rusningstrafiken. Om man glömt sitt munskydd så tillhandahåller vi munskydd till personalen, säger Ingrid Gestblom.

"Inga frivilliga åtgärder"

Forskaren Åsa Wheelock betonar att skolorna är skyldiga att ha en smittsäker miljö.

– Det här är inga frivilliga åtgärder, det är lagen. Vi har en samhällsfarlig smitta och en smittskyddslag, skollag och arbetsmiljölag som ska följas. Om man inte kan hålla skolan öppen på ett smittsäkert sätt behöver man göra skyddstopp.

Folkhälsomyndighetens linje är att grundskolorna inte är drivande i smittspridningen och studier har visat att barn under tio år inte heller smittar lika mycket som äldre barn och vuxna. Men Åsa Wheelock säger att det vetenskapliga underlaget är otydligt.

– Det är stor skillnad i hur låg och mellanstadiet bedrivs jämfört med högstadiet, så det är svårt att få bra data på det. Om man går från klassrum till klassrum, har olika lärare och blandas med andra elever, så är risken högre. Eventuellt är det så yngre barn smittar mindre, men det är väldigt oklart. Även motsvarigheterna till låg- och mellanstadiet har varit viktiga faktorer för smittspridning i Storbritannien, där man smittspårat mer än i Sverige. Men man vet att barn smittar.

"Ofarligt att använda munskydd"

Även när det gäller munskydd har hon en annan uppfattning än Folkhälsomyndigheten och Anders Tegnell, som sagt att felaktiga använda munskydd tvärtom kan innebära en risk.

– Jag känner inte till en enda studie som visar att felaktigt använda munskydd skulle öka smittorisken, däremot finns det mer än 160 studier som visar att de minskar smittorisken. Det är viktigt att komma ihåg att Folkhälsomyndigheten inte ger specifika rekommendationer till skolan, utan varje skola måste göra sin egen riskbedömning, säger Åsa Wheelock.

LÄS ÄVEN

Efter Lärarförbundets krav – kommunen pudlar

Israelsson: Stäng inte skolan för de yngsta

Jaara Åstrand: Lätta på kraven – annars slutar skolan fungera

Fritids kan inte stänga