Han reder ut missuppfattningar om segregationen
Jonas Lindström, doktor i sociologi och lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola, har skrivit boken Segregation – en viktig samhällsfråga.
Böcker Forskaren Jonas Lindström, vid Södertörns högskola, har skrivit en ny bok som kastar omkull bilden att den segregation vi har i Sverige idag uppstod på grund av invandringen.
Varför har du valt att skriva ett läromedel om segregation, med högstadiet som målgrupp?
– Jag är forskare i sociologi och undervisar om segregation på ämneslärarutbildningen, polis- och socionomprogrammet. När jag träffar studenter märker jag att det finns många missuppfattningar. Segregation handlar inte bara om den ena sidan: förorter och invandrare, utan även om den motsatta, och det har man inte riktigt fått med sig.
Hur är din bild av vad ungdomar kan om segregation?
– En händelse som har betytt mycket för mig är när jag pratade med 15-åringar med icke-svensk bakgrund från Skärholmen. När jag berättade att problembilden av Skärholmen funnits sedan 1970-talet, då det främst bodde svenskar där, blev de väldigt förvånade. De trodde problemen kom med dem, i samband med invandringen. Och om vi går runt med den självbilden blir det väldigt problematiskt.
Vilka historiska skeenden finns med i boken?
– Den segregation vi pratar om i dag växte fram under industrialismen och urbaniseringen, i samband med slavsamhället och apartheid, för att bara nämna några exempel. Så de perioderna har jag valt att lyfta fram.
Vad är syftet med boken?
– Att förklara vad segregation är och hur den uppstår med målet att ge eleverna en förståelse som kan bidra till ett kritiskt tänkande. Samt skapa funderingar kring den egna bilden: ”Om jag tror att det är så här, varför tror jag det?”
Vad hoppas du att din bok kan bidra med?
– Även om det etniska står i fokus när vi talar om segregation så är det de socioekonomiska orsakerna som är de primära. Kultur, religion och etnicitet är sekundära. Men när vi talar om segregation tänker vi på förorter och det icke-svenska och den bilden bottnar i hur Sverige gick från att vara ett fattigt land till ett av världens rikaste på kort tid. För 50–60 år sedan inleddes en snabb urbanisering med idealet att skapa ett mer rättvist samhälle där alla skulle ha någonstans att bo. Man ville bygga bort smutsen, ordet förort hade inte alls en negativ klang och människor från innerstaden flyttade dit. Men miljonprogrammet gav upphov till bostadsöverskott, samtidigt som vi fick en flyktinginvandring – och vart skulle de ta vägen? Jo, till de tomma lägenheterna i förorten. Den pusselbiten tror jag är väldigt viktig att få in – att det som hände på 1970-talet ligger till grund för dagens etniska segregation. Och att de bostadsområden som i dag har flest invånare med utländsk bakgrund också är de som har lägst medelinkomst.
LÄS ÄVEN
Forskarens hårda kritik mot ämnesplanen i engelska
Ny bok: Stor okunskap om hedersrelaterat våld
