Platt fall för satsning på betyg i årskurs 4

När den förra regeringen öppnade för att införa betyg i fjärde klass var det 28 skolor som hakade på 2021–2022. Inför innevarande läsår infördes tidiga betyg på 51 skolor.

Men nu visar det sig att ökningen har stannat av: Skolverket rapporterar att endast 53 skolor kommer att sätta betyg i årskurs fyra till hösten. Det innebär blott en dryg procent av landets 4 800 grundskolor.

Lagändringen drevs igenom av den socialdemokratiska regeringen. Men partiets utbildningspolitiska talesperson, Åsa Westlund, avböjer en intervju med Grundskolläraren.

SD och M vill gå längre

Både Sverigedemokraterna och Moderaterna reserverade sig när lagen klubbades igenom – bägge partierna ville nämligen gå längre. M ville införa obligatoriska betyg i årskurs tre. Håller partiet fast vid den linjen?

– Ja, det finns en vinst i att nationella prov och betyg sammanfaller så att modellen för utvärdering blir bekant för eleverna i tidig ålder, svarar gruppledaren i utbildningsutskottet Josefin Malmqvist i ett mejl.

Hon menar att skolorna inte fått ”realistiska möjligheter att genomföra reformen”.

– Likt flera remissinstanser såg vi problem med att beslutet ska fattas av en enskild rektor.

Så din syn på tidiga betyg påverkas inte av det svala intresset i skolorna?

– Nej, långsiktiga reformer av den här typen tar tid att genomföra och den stora omsättningen av rektorer innebär att reformerna blir lidande.

IES är överrepresenterade

Bland de 53 skolor som tänker sätta betyg i fyran nästa år finns en kraftig övervikt av friskolor. Hälften av de aktuella grundskolorna ingår i koncernen Internationella Engelska Skolan (IES), från Lund i söder till Skellefteå i norr.

IES tillhörde också de mest entusiastiska när lagändringen kom till stånd 2021. På koncernens hemsida citeras grundaren Barbara Bergström: ”Mitt skäl för att ge betyg varje termin, och därtill med tydliga indikationer mitt i terminerna, är att både elever och föräldrar behöver få veta var en elev står”.

Skolverket utredde den fyraåriga försöksperioden, som föregick lagändringen, i totalt 15 skolor. Myndigheten ger Barbara Bergström delvis rätt när man konstaterar att ”vår utvärdering ger stöd för att betygen upplevs göra det tydligare för lärare och elever hur eleverna ligger till i sin kunskapsutveckling”.

Ett par andra positiva effekter var att vissa lärare upplevde att det blivit ”något lättare att få resurser till stödinsatser”. Och en del rektorer beskrev att betygen ger dem ”en bättre överblick som kan underlätta prioriteringar och resursfördelning”.

Samtidigt konstaterar Skolverket att betygsättningen ”inte har inneburit någon genomgripande förändring” jämfört med de betygsliknande omdömen som skolorna redan hade. Man pekar också på några negativa konsekvenser. Lågpresterande elever kan uppfatta betyget som stämplande vilket påverkar självkänslan.

Vidare finns röster som menar att betyg i fyran helt enkelt blir för mycket för eleverna med tanke på att fjärde klass också innebär nya kunskapskrav, nya lärare och inte sällan en ny skola.

Professorn: Klok hållning

Professor Håkan Löfgren vid Linköpings universitet, som gjorde en fördjupad studie av några av försöksskolorna, anser att de negativa konsekvenserna överväger:

– Både min och annan forskning visar att duktiga elever klarar sig fint vare sig det finns betyg eller inte. Men betyg är inte bra för elever som har det svårare i skolan.

Han har stor förståelse för att de allra flesta skolor låter bli att sätta betyg i fyran:

– En klok hållning. De behöver inte betygen för att få koll på elevernas kunskapsutveckling.

LÄS ÄVEN

Forskaren: Betyg i fyran rubbar hela skolsystemet

Tobias Israelsson: Betyg i fyran kan att stämpla barnen

Tre lärare om betyg i årskurs 4

Därför ger hon eleverna samma lektion – två gånger