Sociala medier kan kosta dig jobbet

Illustration: Lars Rehnberg

I alla avtal ingår en så kallad lojalitetsplikt, även om den inte finns nedskriven. Den plikt som gäller i anställningsavtalet har utvecklats genom Arbetsdomstolens praxis och går ut på att det ska råda en ömsesidig lojalitet mellan arbetstagare och arbetsgivare. För dig som arbetstagare innebär det att du ska agera lojalt och värna arbetsgivarens intressen. Exakt hur den tar sig i uttryck kan sedan skilja sig åt beroende på vad du jobbar med och vilken roll du har i organisationen.

Det är också skillnad mellan privat och offentlig sektor. Genom att skriva under ett anställningsavtal i den privata sektorn ger du faktiskt upp en del av din yttrandefrihet, förklarar Lise Donovan som är chefsjurist på TCO och expert på arbetsrätt.

– I den privata sektorn är lojalitetsplikten starkare. Men det är svårt att säga precis var gränsen går eller vilka begränsningar det ger för vad man kan säga om sin arbetsplats och arbetsgivare. Det kan också variera väldigt mycket på olika arbetsplatser, men även beroende på vilken roll man har i organisationen. Ju närmare företagsledningen du är desto starkare lojalitet förväntas du ha, säger hon.

Att bryta mot lojalitetsplikten kan i värsta fall leda till uppsägning eller avskedande. Du kan också tvingas att betala skadestånd. Därför är det viktigt att tänka på hur du uttrycker dig om jobbet. Framför allt i sociala medier. Tar du upp någonting hemma vid matbordet är det lättare att behålla kontrollen över informationen. Men på nätet vet du inte vem som läser och risken att ditt inlägg får spridning på sätt du inte hade kunnat ana finns alltid.

Många arbetsgivare har även en policy för hur man som anställd ska agera i sociala medier. Det kan vara bra att diskutera policyn på sin arbetsplats tillsammans med chefen så att man vet hur arbetsgivaren ser på de här frågorna.

– Det som inte känns okej att ta upp med några okända personer på en middag ska man definitivt inte skriva om i sociala medier. Att skriva i affekt är aldrig bra heller, då är det lätt att omdömet sviktar och att man går för långt i sin kritik, säger Lise Donovan.

Två viktiga saker att tänka på när det gäller sociala medier är att inte vara för specifik och att inte hänga ut enskilda personer. Det är oftast bäst att låta bli att skriva öppet och detaljerat om den egna arbetsplatsen eller peka ut en viss chef på jobbet. Arbetar du i en fristående verksamhet skulle det du skriver om till exempel gruppstorlekar faktiskt i förlängningen kunna drabba arbetsgivaren ekonomiskt.

– Oftast är det i nga problem att ta upp allmänna problem som inte går att koppla till arbetsgivaren. Det är när man kopplar något till den egna arbetsgiv­aren som det är lätt att hamna i någonting som kan anses vara illojalt.

Känner du dig tveksam över om det du vill skriva är okej är det nog alltså bäst att avstå. Vill du väcka uppmärksamhet kring missförhållanden finns det säkrare vägar att ta till. Har du en anställning inom kommunen finns alltid möjligheten att vända dig till en journalist och berätta i princip vad som helst, så länge det inte omfattas av så kallad kvalificerad sekretess.

Se bara till att det finns en utgivare på tidningen, radio- eller tv-kanalen som ansvar för innehållet och tänk på att vara tydlig med att du vill vara anonym. I det fallet gäller meddelarskyddet som gör att journalisten inte får avslöja var uppgifterna har kommit ifrån. Dessutom finns också ett förbud mot efterforskning och repressalier, vilket gör att din arbetsgivare inte får ställa frågor om vem som lämnat uppgifter eller på något annat sätt försöka snoka reda på det. Arbetsgivaren får inte heller bestraffa dig på något sätt.

För dig som jobbar i en fristående verksamhet finns ett liknande, om än inte riktigt lika heltäckande, skydd. Lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter gäller sedan 2017 och ger den som jobbar inom till exempel skolväsendet där verksamheten är helt eller delvis finansierad av offentliga medel i stort sett samma rättigheter som en kommunanställd.

En viktig skillnad jämfört med skyddet för offentligt anställda är att inte alla typer av repressalier kan leda till bestraffning.

– I lagen står det att den som utsätter någon för repressalier för att denne använt sig av sin meddelarfrihet döms till böter eller fängelse i högst ett år om åtgärden utgör avskedande, uppsägning, meddelande om disciplinpåföljd eller något liknande. Andra repressalier, som till exempel utebliven löneförhöjning eller kompetensutveckling, omfattas inte av lagens sanktioner, säger Lise Donovan.

Även den så kallade visselblåsarlagen som också kom under förra året ger dig som anställd möjlighet att väcka uppmärksamhet kring problem i den verksamhet som du arbetar i. Här kan du få skadestånd om arbetsgivaren på något sätt straffar dig för att du berättat om något. Två viktiga saker att komma ihåg när det gäller visselblåsarlagen är att kritiken först måste ha tagits upp internt med arbetsgivaren och att det ska röra sig om allvarliga missförhållanden, det vill säga något brott med fängelse i straffskalan eller jämförbara missförhållanden.