Rektorns förståelse för fritids brister

Fritidshemmens position som ett gränsland i skolan är problematisk, enligt forskarna.
Illustration: Pixabay

Hur mäter man förmågan att utveckla vänskap och samarbeta i grupp? Eller självkänsla?

I en tid när samhället och skolan fokuserar på det mätbara och Pisaundersökningar hamnar fritidshemmets mer svårgripbara mål i skymundan. Det anser universitetslektorerna Ann Ludvigsson och Carin Falkner.

De har båda forskat om fritidshemmet i många år och ingår nu i referensgruppen till den statliga utredningen Stärkt kvalitet och likvärdighet i fritidshem och pedagogisk omsorg där de vill bidra till att lyfta fritidshemmets roll. Utredningen ska ge förslag på hur kvaliteten kan förbättras och hur fritidshemmet kan bidra till att alla barn får likvärdiga förutsättningar att klara skolan.

Jag tror att det skulle gynna barnen om lärarna i fritidshem fick förutsättningar att använda sin kompetens.

I sin senaste studie undersöker Ann Ludvigsson och Carin Falkner hur lärare i fritidshem ser på sin yrkesidentitet utifrån premissen att fritidshemmet befinner sig i ett gränsland i utbildningslandskapet – mellan förskola, förskoleklass och grundskola.

Undersökningen bygger på fokus­gruppsamtal med åtta lärare i fritidshem. Resultatet visar att lärarna i fritidshem sätter stor vikt vid att skapa trygghet, vilket de gör genom att vara tydliga i sitt ledarskap, bygga relationer till elever och föräldrar och genom sitt sätt att organisera barngruppen. De jobbar också mycket med elevernas praktiska och konstnärliga förmågor och med grupprocesser.

En slutsats i studien är att fritidshemmets position som ett gränsland i skolan är problematiskt. Lärare i fritidshem upplever att deras yrkesroll suddas ut eftersom de ofta rycks in som timvikarier i skolan.

– Skolledningen använder lärarna som timvikarier, och det hör vi från många fler än dem vi intervjuat. Man rycker in lärarna i fritidshem från det de planerat på skolgården i undervisningen och det skapar stor frustration, säger Carin Falkner.

Studien pekar också på att det finns en sned maktfördelning mellan olika lärargrupper på skolorna.

– Det är sällan tvärtom, att lärare i den obligatoriska skolan går in och täcker upp i fritidshemmet, säger Ann Ludvigsson.

Carin Falkner skjuter in:

– Vi hade en student som tog upp det här. Vid en akut situation då fritidshemmet saknade personal vädjade fritidspedagogerna till sina kollegor om de kunde täcka upp några timmar. Det slutade med att lokalvårdaren gjorde det. Det skickar många signaler om status och hierarki när man gör en sådan sak som skolledare, säger Ann Ludvigsson.

I samtalen framkommer också att lärarna i fritidshem upplever att rektorerna inte har tillräcklig kunskap om fritidshemmets uppdrag och brister i sitt ledarskap. Det senare visade också Skolinspektionens senaste granskning, från 2018, där man konstaterade att fritidshemmet inte får tillräckligt med ledningsstöd.

En pedagog som citeras i studien säger: ”Rektorn visar uppskattning för rastverksamheten men ger den inte den dignitet den är värd.” Det hamnar på fritidspedagogerna själva att utveckla kvaliteten på verksamheten.

Stora barngrupper och brist på utbildad personal leder enligt studien till att lärarna i fritidshem tvingas styra grupperna hårdare och påverka vilka aktiviteter barnen ska göra, så att det ibland blir svårt att upprätthålla den frivillighet som fritidsverksamheten ska bygga på.

Ann Ludvigsson och Carin Falkner anser att det vilar på rektorerna att komma tillrätta med maktobalansen mellan olika lärargrupper i skolan, och att de bör ta ett större ansvar för fritidshemmets innehåll.

Kan det inte vara rimligt att rektorerna prioriterar den obligatoriska skolan när resurserna tryter?

– Jag tror att det skulle gynna barnen om lärarna i fritidshem fick förutsättningar att använda sin kompetens. Människor är komplexa och behöver få möjlighet att utveckla många olika förmågor. Om man kunde jobba mer enhetligt med eleverna, och med relationer, så skulle det förebygga både psykisk ohälsa och mobbning. Mår man bra så presterar man också bättre i skolan, säger Carin Falkner.

Fritidshemmet kan vara en motvikt till det som Ann Ludvigsson beskriver som kunskapshets och stress i skolan. Ann Ludvigsson:

– Det finns en tendens att styra upp saker mer i dag. När är det möjligt att bara vara och göra det man själv vill som barn? I en kommentar till barnkonventionens artikel 31 uttrycker FN en oro för att barn i västvärlden inte får den avkoppling och möjlighet till lek som de behöver.  Sara Djurberg