Reformen skapar osämja och splittring
Forskning Otydliga krav och arbetsuppgifter skapar stress och splittrar lärarna. Det visar en studie som 326 förstelärare i matematik har deltagit i. Rektorer antyder också att löneskillnaderna är för stora.
Sex av tio förstelärare i matematik har inte fått någon arbetstidsnedsättning för att kunna sköta det nya uppdraget.
Illustration: Pixabay
När regeringens utredare Björn Åstrand presenterade sin slutrapport om förstelärarreformen i mars i år, Med undervisningsskicklighet i centrum, slog utredningen fast två saker. Den ena var att det behövs fler karriärsteg för lärare än bara förstelärare och lektor. Den andra var att lärarna själva måste få vara med och utforma försteläraruppdraget.
Men ute på skolorna är verkligheten en annan – huvudmän och rektorer har ansvar för att utforma förstelärarnas uppdrag. Det innebär att det varierar mellan olika skolor och olika huvudmän.
– Man har lämnat fritt för rektorer och huvudmän att avgöra vad kompetensen består i. Reformen är fortfarande otydlig på många sätt. Man måste fundera på vilka kompetenser man behöver för den här typen av uppdrag. Lärare som är bra på att undervisa sätts i stället på att driva skolutveckling, säger Catarina Player-Koro.
Man kan ana ett missnöje under ytan för att man inte vet hur karriärvägarna ser ut och hur man tar dem.
Hon är docent vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien Förstelärare i matematik – en studie av konsekvenser för undervisning och utveckling av matematikundervisning.
I studien ingår enkätundersökningar med 326 förstelärare och 242 rektorer. De har fått svara på frågor om hur anställningen av lärarna gått till, vilka arbetsuppgifter som är viktiga och hur reformen påverkar arbetet ute i skolorna.
Svaren bekräftar att uppdraget är otydligt:
Förstelärarreformen kom till 2013 för att höja yrkets status och för att lärare skulle få en möjlighet att göra karriär, utan att lämna undervisningen. Tanken var att särskilt yrkesskickliga lärare skulle höja resultaten ute på skolorna.
Problemet, menar Catarina Player-Koro, är att ingen vet hur man mäter yrkesskicklighet.
En majoritet, sex av tio lärare i undersökningen, tycker inte att deras kompetens tas tillvara i jobbet som förstelärare.
– De blir satta att göra många andra saker än att undervisa, som kvalitetsutvärderingar och att utforma instrument för att mäta kvalitetseffekter. Uppgifter som är nya för lärare som kanske egentligen är bäst på att undervisa i matematik. Man kan fundera på om det är något som duktiga lärare ska syssla med.
Undersökningen visar också att det finns skillnader mellan hur rektorer och lärare ser på förstelärarens uppdrag.
Rektorerna menar att undervisningen är den största delen av uppdraget, medan lärarna själva anser att ledarskap tar stor del av deras arbetstid.
– Men det är inte säkert att den som är bäst på att undervisa är samma person som är bäst på att leda andra lärare.
För två år sedan gjorde Statskontoret en uppföljning av karriärreformen, och varnade för att det fanns risk för konflikter inom lärarkåren.
– Det som var en platt organisation, har nu karriärsteg. Och det är otydligt hur man tar stegen, säger Catarina Player-Koro.
Drygt hälften av rektorerna i undersökningen säger att de anställt förstelärarna baserat på sin egen bedömning. Nära fyra av tio använder en kravprofil som huvudmannen skapat. En liten minoritet, 4 procent, använde sig av någon form av standardiserat verktyg för att bedöma meriter.
Studien visar också att nästan hälften av lärarna tycker att reformen orsakar splittring i kåren. Nästan var fjärde lärare upplever att arbetsgivaren misslyckats med att informera kollegorna om vad förstelärarjobbet går ut på, och en femtedel uppger att övriga lärare på skolan inte är positiva till deras roll. En femtedel anser att övriga matematiklärare deltar mindre i utvecklingsarbetet än tidigare.
– Vi har inte frågat de andra lärarna, men man kan ana ett missnöje under ytan för att man inte vet hur karriärvägarna ser ut och hur man tar dem, säger Catarina Player-Koro.
Flera rektorer i undersökningen konstaterar att förstelärarnas högre löner påverkar stämningen på jobbet.
– Ett antal rektorer antyder att lönespridningen blivit för stor och att det skapar osämja i arbetslagen.
Denna synpunkt bekräftas även av förstelärarna i undersökningen.
Lärarna i undersökningen kommenterar även arbetsbelastningen. Sex av tio lärare har inte fått någon arbetstidsnedsättning för att kunna få tid över till uppdraget.
Undersökningen handlar om matematiklärare, men pratar egentligen om alla förstelärare.
– Vi har sett andra forskningsresultat och det verkar vara samma situation för alla förstelärare, säger hon.
