Pedagoger med moderna idéer
Boktips Historiens pedagoger har mycket att lära oss. Det säger journalisten Katarina Bjärvall, som tecknat porträtt av 21 pedagogiska nytänkare från fyra sekel.
Johan Amos Comenius, 1592–1670, var präst, lärare och författare. Han förespråkade att elever skulle undervisas på sitt modersmål och inte på latin.
Illustration: Istockphoto
Trodde du att striden mellan föreläsande undervisning och elevcentrerad pedagogik är ny? Långt därifrån. Journalisten och författaren Katarina Bjärvall visar i sin bok Pedagogikens pionjärer att skoldebatten går tillbaka till 1600-talet.
De här pedagogerna såg att skolan var till för att ge eleverna möjlighet till harmoni och egenmakt i ett liv utanför skolan.
Författaren presenterar 21 kända pedagoger från fyra världsdelar, med start i 1600-talets Johan Amos Comenius till 1900-talets Paulo Freire. De var alla kontroversiella på sin tid och har haft ett stort inflytande på dagens skola. Här finns till exempel trädgårdspedagogen Fröbel och den indiske läraren Tagore som förespråkade undervisning utomhus.
– De är alla olika, men de har gemensamt att de förhållit sig till en mycket mer traditionell och auktoritär pedagogik, ofta hierarkisk och straffande. Det är tack vare de här pedagogerna som skolan blev alltmer demokratisk och välgörande för eleverna. De strävade efter att barn ska bli kunniga individer men också att de ska kunna ifrågasätta och göra en egen analys, och arbeta fram kunskap utifrån sina egna frågor, säger Katarina Bjärvall.
Katarina Bjärvall har skrivit flera böcker. Den senaste, Störningen, handlar om adhd.
Foto: Elo Wennström
Vad kan de säga oss i dag?
– Massor. De ger en fördjupning till dagens ofta ytliga skoldebatt, där man kan få intryck av att den dialogbaserade pedagogiken är ett modernt påfund. De här pedagogerna såg att skolan var till för att ge eleverna möjlighet till harmoni och egenmakt i ett liv utanför skolan.
Har du någon favorit?
– Den som överraskade mest var Comenius för att han är så förbluffande modern. En man född på 1500-talet som kämpade för allas rätt att lära sig allt, som det hette då. Även flickor och fattiga barn. Sedan är jag helt fascinerad av Mary Wollstonecraft och hennes personliga öde.
Vad skulle de här pedagogerna tycka om dagens skola?
– Mycket skulle de nog vara nöjda med i den svenska förskolan och skolan. Samtidigt tror jag att de skulle vara beklämda över den bristande likvärdigheten. Nästan alla hade visioner om att skolan skulle vara lika för alla, och nu är vi inte ens på väg åt det hållet. De skulle nog också bli förvånade att läraryrket inte har högre status.
