Olika regler för undervisning och nöjesresa

Ursprungligen publicerad i tidningen Alfa

Inför en skolresa gäller det att ha tänkt igenom och kommit överens om alla detaljer – i god tid före resan.

Man talar ibland om studieresor till skillnad från klass- eller skolresor med mer nöjeskaraktär. De förra sker i skolans regi medan de senare ofta arrangeras av föräldrar. Men enligt Anna Medin, jurist på Skolverket, är det inte ordvalet som avgör vilken typ av resa det är.

– Om en lärare medverkar i sin tjänst räknas resan som en del av utbildningen, säger hon.

När en resa ingår i utbildningen gäller skolförfattningarnas regler om till exempel tillgänglighet, särskilt stöd, trygghet och studiero, precis som om man vore i klassrummet.

Läraren tar då över vårdnadshavarens tillsynsansvar för eleverna under resan, något som Justitieombudsmannen också har konstaterat.

Är det däremot en resa som föräldrar ordnar, exempelvis en skidresa förlagd till en studiedag, är det inte något som skolan har ansvar för, även om det är skolans elever som deltar.

Diskussioner kring skolresor handlar oftast om kostnader och tillgänglighet eftersom alla måste ha möjlighet att delta. Är resan en del av utbildningen ska den också vara kostnadsfri. Elever med olika funktionsnedsättningar ska som huvudregel ha möjlighet att delta fullt ut.

– Det är där det kan uppstå problem och där man som skola behöver vara lite extra vaksam, så att alla elever kan delta på lika villkor.

Insamlingar till studieresor som klasser och föräldraföreningar ordnar är tillåtna.

– Klassen kan samla in pengar inför en resa, så länge det är frivilligt både att bidra och att delta i själva insamlingen och så länge det inte är ett villkor för att få följa med på resan. Då anses det generellt inte vara i strid med reglerna.

Anna Medin betonar dock att det är viktigt att det handlar om frivillighet på riktigt. Om någon känner sig pressad att bidra eller delta kan det anses hindra principen om trygghet och studiero. Därför måste man vara försiktig och exempelvis inte föra register över vilka som har bidragit till insamlandet.

Hon tillägger att det inte finns något som säger att man måste ha studieresor.

– Det står ju i läroplanen att man ska ha ”samverkan med det omgivande samhället”, men hur och i vilka former, det är huvudmannens beslut.

Vare sig det är en studieresa på arbetstid, som en del av utbildningen, eller en nöjesresa på fritiden gäller det att ha tänkt igenom alla detaljer så att inget faller mellan stolarna.

– Innan man ger sig i väg måste alla detaljer vara klara, både när det gäller programmet och ansvarsfördelningen. Schema, planering, ersättningar – allt ska vara godkänt av rektor, säger Ingrid Lindgren Andrén, ombudsman på avdelningen för yrke och villkor på Lärarförbundet.

Vid skolresor ordnade av föräldrar har inte skolan ansvaret för säkerheten, varken för eleverna eller för de lärare som eventuellt följer med på ledig tid. I det fallet är det arrangörens ansvar att se till att deltagarna har de försäkringar som behövs.

– Om man som lärare deltar i en nöjesresa kan det vara klokt att ha gjort upp med den som arrangerar resan om vilka uppgifter man förväntas göra, säger Ingrid Lindgren Andrén.

Regleringen av resan bör bygga på en gemensam syn på hur skolan ser på studieresor i förhållande till det vanliga skolarbetet, påpekar Ingrid Lindgren Andrén.

– Jag tror att de flesta arbetsgivare har en policy att utgå från. Men den behöver ändå diskuteras med de fackliga organisationerna, säger hon.