Intensiv insats får fler att knäcka läskoden
Forskning Att lära sig läsa kan gå fort även för elever med förmodade läs- och skrivsvårigheter. Med tio timmars extra stöd tredubblades andelen sex- och sjuåringar som knäckte läskoden, enligt en ny forskningsstudie.
Illustration: Istockphoto
I princip vem som helst som har någon typ av lässvårighet kan knäcka läskoden med en kort och intensiv insats, säger forskaren Jens Dietrichson.
Tillsammans med två kollegor har han undersökt vad som händer med sex- och sjuåringar när de under tio veckor får lästräning med hjälp av den multisensoriska läsinlärningsmetoden Läsklar.
I studien deltog 161 elever från 12 olika skolor i Skåne. Gemensamt för de barn som deltog i undersökningen var att deras lärare ansåg att det fanns risk för att de skulle få lässvårigheter i framtiden. Bland de barn som valdes ut för att delta i studien fanns bland annat nyanlända elever, elever med misstänkt dyslexi och elever som hade koncentrations- och uppmärksamhetsproblem.
Vi hjälper eleverna innan problemen har blivit stora och de börjar se sig själva som svaga läsare.
Resultatet är slående. Efter 10 veckor hade 65 procent av de barn som fått ta del av 10 timmars extra läsinlärning knäckt läskoden. I genomsnitt lyckades eleverna i testgruppen avkoda 6,6 ord på 90 sekunder.
Bland de elever som hörde till riskgruppen men som, under samma tidsperiod, endast hade tagit del av den ordinarie undervisningen var det 18 procent som hade knäckt läskoden. Eleverna i kontrollgruppen avkodade i genomsnitt 1,2 ord på 90 sekunder. Dessutom visade studien att elever som fått öva med Läsklar i genomsnitt kände till sju bokstäver mer än eleverna i kontrollgruppen.
– Ytterligare en sak som utmärker sig är att om vi jämför med tidigare liknande studier så är effekterna av Läsklar ungefär tre gånger så stora, säger Jens Dietrichson.
Läsinlärningsmetoden Läsklar har skapats av specialpedagogen Anna Aldenius Isaksson. Den multisensoriska metoden började hon utveckla för 28 år sedan när hennes dotter, som har Downs syndrom, skulle börja skolan.
Metoden, som bygger på att aktivera olika sinnen vid läsinlärningen, har tre huvudsyften. Det första är att hjälpa eleverna att förstå att ord både anger ett innehåll och har en form som består av fonem. Det andra är att hjälpa eleverna förstå hur bokstäver och ljud hänger ihop. Det tredje är att visa eleverna hur man avkodar enkla ord.
I det första steget används 25 lerfigurer vars begynnelsebokstav motsvarar 25 av de svenska språkljuden. För att figurerna ska kunna flytta in i sitt nya hus ska eleverna lista ut en kod. När eleven har listat ut att till exempel lejon börjar på bokstaven l ska eleven säga ”l” och samtidigt göra ett l med handalfabetet. Sedan kan figuren flytta in i sitt nya hem.
Efter en månad brukar eleverna kunna cirka 15 begynnelsebokstäver, då påbörjas nästa steg som går ut på att eleverna ska ljuda ord med hjälp av bilder. Den tredje typen av session syftar till att bygga hastighet och flyt i avkodningen.
De elever som deltog i undersökningen tränade enskilt eller i par tillsammans med en lärare. Varje session varade i cirka tio minuter och upprepades tre till fyra gånger i veckan under åtta till tio veckor. I genomsnitt fick de elever som deltog i studien 32 korta sessioner under de veckor som studien pågick.
– Det här är inget vanligt sätt att arbeta på. Skolor vill i regel inte plocka ut barn så tidigt från klassrummet. Men i den här studien har vi tänkt lite tvärt om. Vi hjälper eleverna innan problemen har blivit stora och de börjar se sig själva som svaga läsare, säger Jens Dietrichson.
Många av de 23 lärare, specialpedagoger och speciallärare som deltog i studien påpekade att arbetet i så små grupper innebar en utmaning rent praktiskt.
– Med det sagt så lyckades skolorna ändå att få det att fungera. Eleverna har fått de timmar som vi har efterfrågat. I hälften av fallen har en specialpedagog/speciallärare hjälpt till. I övriga fall var det förskoleklasslärare som genomförde metoden, säger Jens Dietrichson och berättar att de medvetet valde att inte övervaka och ge extra stöd till deltagande skolor för att inte påverka studiens resultat.
Skolornas resurser kan vara det som avgör möjligheten att satsa på nya metoder. Det var därför viktigt för forskarna att även titta närmare på Läsklars prislapp.
Enligt studiens beräkningar är den genomsnittliga kostnaden per elev 6 040 kronor första gången en skola använder sig av Läsklar. I den summan är allt från materialkostnader till lärartimmar och lokalanvändning inräknat.
– Det är pengar som skolan skulle kunna tjäna in på att behovet av extraresurser minskar längre fram, säger Jens Dietrichson.
