De tränar språket före lektionen

Förberedda. Sara Andersson går igenom begrepp.

I klass 7E på Bodaskolan i Borås får nyanlända elever en halvtimmes extra matematik dagen före den vanliga lektionen. Detta för att de ska ha bättre möjlighet att hänga med i genomgångar och aktiviteter.

När Origo besöker en av dessa extralektioner en torsdagseftermiddag får eleverna se en film som för­klarar ekvationer. Den är ett digitalt flerspråkigt läromedel där eleverna kan växla mellan flera av de stora flyktingspråken i tal och/eller undertexter. Det gör att de lär sig matematiken på sitt starkaste språk eller, när de är tryggare med kunskapsinnehållet, kan se filmen med svenskt tal och undertext på modersmålet för att också träna på det svenska språket.

– Matematik är enkelt. Jag hade svårare matte i Syrien. Men det är svårt med språket, säger Ahmad Dawood.

Han har varit i Sverige i snart två år och har med sig en bra skolbakgrund från hemlandet. Efter den korta instruktionsfilmen får han och de två klass­kamraterna Abdifatah Elmi och Ahmed Dek Ali träna på att lösa ekvationer.

Med på extralektionen, eller ”steget-före-undervisning” som den också kallas, är både deras ordinarie matematiklärare Sara Andersson och studiehandledaren Tusma Tahir. Det är med andra ord bäddat för en intensiv undervisning med siktet inställt på att eleverna ska få en förförståelse och lära sig matematiska ord och begrepp på svenska innan det blir genomgång i helklass.

– Innan kunde det ta tid för mig att förstå vad lektionen handlade om. Men när vi haft egna lektioner innan går det mycket enklare. Nu kan jag hänga med bättre, säger Abdifatah Elmi.

Ytterligare en fördel med en liten grupp är att undervisningen blir mer koncentrerad och att det är bättre ordning. Eller som Ahmad Dawood uttrycker det:

– Det är ingen som skriker eller pratar.

Sara Andersson fick upp ögonen för steget-före-undervisning när hon deltog i den ettåriga fortbildningen ”Matematikundervisning för nyanlända” som Nationellt centrum för matematikutbildning vid Göteborgs universitet genomförde i samarbete med Borås stad förra läsåret. De skolor med högst andel nyanlända deltog och varje skola skickade ett team med mattelärare, lärare i svenska som andraspråk, studiehandledare och modersmålslärare.

– Vi har fått vara tillsammans hela tisdagseftermiddagarna. Det är sådant vi inte hinner i den vanliga organisationen där vi har olika arbetstider och scheman. Det har varit bra att lära känna varandra bättre, det gör att det blir lättare att få till det här samarbetet som är så otroligt viktigt.

Bodaskolan är en nyrenoverad F–9-skola i ett socialt utsatt område. De flesta av de drygt 500 eleverna har ett annat modersmål än svenska. Skolan har därför lång erfarenhet av flerspråkighet och heltidsanställda studiehandledare i både arabiska och somaliska. Men i andra språk finns det

studiehandledare som jobbar på en handfull olika skolor, och då är det extra svårt att få ett fungerande samarbete, säger Sara Andersson.

Under fortbildningen gick de bland annat igenom nyanländas svårigheter med inlärning, språkutvecklande arbetssätt och vad som särskiljer matematik i olika länder.

– Till exempel är klockan annorlunda i vissa delar av Somalia. När klockan är tolv här, är den sex för dem, och när de säger tal säger de en och trettio i stället för 31. Ett annat exempel är arabiska där man skriver från höger till vänster. Det kan bli ett bekymmer i matematik, säger Tusma Tahir.

Men framför allt har fortbildningen använts till att prova och utvärdera olika uppgifter och lektionsupplägg. Många av dem har handlat om språkutvecklande arbetssätt. I och med att den svenska matematikundervisningen innehåller mycket av problemlösning är språket viktigt. Det är det som gör att de nyanlända med bra kunskaper i bagaget ändå kan misslyckas.

– Om eleverna ska få bra resultat kan jag inte bara lämna ut problemlösningsuppgifter. Vi måste gå igenom texten, ord för ord. Jag hade en uppgift som handlade om att lägga ut plattor runt en rabatt. Då var vi tvungna att först prata igenom vad en rabatt är, vad plattor är här och så vidare. Sedan kunde de enkelt lösa uppgiften matematiskt, säger Sara Andersson.

På extralektionerna har de tagit upp och pratat om många ord man annars tar för givet att alla förstår.

– Vi har pratat om ord som sågtand och hårsnoddar. Det hade de aldrig vågat fråga om i helklassen, men i den lilla gruppen har de chansen att fråga vad allt betyder, säger

Sara Andersson.

Det var under fortbildningen som de ansvariga frågade om någon vill testa metoden steget-före-undervisningen. Det påminner om intensivundervisning i matematik som går ut på att elever i behov av stöd får enskild extra undervisning under tio veckors tid. Det har testats på skolor av Görel Sterner vid Nationellt centrum för matematikutbildning och givit bra resultat.

För att få tid med steget-före-undervisning har Sara Andersson tagit från sin egen planeringstid. Den tid som fungerat schemamässigt för både henne och eleverna är på torsdagseftermiddagar, efter skol­dagen och i anslutning till att de ändå träffar studiehandledaren.

De tre nyanlända eleverna har väldigt olika skolbakgrund och har därmed gynnats på olika sätt av extralektionerna.

– En elev som är väldigt duktig har ibland tyckt att det är tråkigt, att han måste sitta här inne en extra gång. Men det har varit nyttigt för hans språkutveckling. För en annan elev med viss skolbakgrund har det varit nyttigt både matematiskt och språkligt. Han har fått en utveckling som är jätterolig. Han är ikapp de andra nu och kommer inte att behöva extra undervisning i åttan. För en elev utan tidigare skolbakgrund har det inte gett så stora resultat rent kunskapsmässigt. Han har luckor som inte fyllts igen med det här. Men han har fått bättre självförtroende.

Det som är gemensamt för alla tre är nämligen att de blivit modigare och tar mer plats

i klassrummet.

– De vågar mer. Det är barn som bara varit i Sverige några få år. Det är inte så lätt för dem att våga räcka upp handen och kanske tvingas säga svaret ”27” som är ett tal som är svårt att uttala. De är rädda för att göra fel.

Sara Andersson vill gärna fortsätta med steget-före-undervisning för nyanlända i någon form. I sin nästa klass sju ska hon testa att ha ett frivilligt 20-minuters pass i veckan.

– Jag ska försöka hitta tider i deras och i mitt schema. Men på sikt måste det in i tjänsten. Det försvinner tid från min planeringstid.