Experternas tips: Lär dig hantera föräldratyperna
Aktuellt Föräldrar som ifrågasätter, kräver högre betyg eller specialbehandling för sitt barn har blivit ett allt större arbetsmiljöproblem i skolan. Men det går att förebygga problemen. Här ger två frispråkiga experter i skolans värld sin syn på hur påstridiga föräldrar kan hanteras.
Gränslöshet, aggressivitet och ibland till och med rena hot.
När Mikael Kalmenstam-Lindberg för fyra år sedan började som rektor på Björngårdsskolan (F-6) och Storkyrkoskolan (F-6) i Stockholms innerstad, hade föräldrarnas inblandning blivit en så stor belastning att det utvecklats till ett arbetsmiljöproblem.
Anna-Karin Wyndhamn är doktor i pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet.
Foto: Emelie Asplund
Men i dag är läget ett annat. Tydliga regler för kommunikation och bemötande har gjort att vårdnadshavarna nu respekterar lärarnas professionalitet. Dessutom kliver Mikael Kalmenstam-Lindberg fram på ett tidigt stadium och backar upp skolans personal. Han bryter exempelvis destruktiva mejlslingor, tar konflikter, besvarar kniviga frågor och sätter stopp om tonläget från föräldrarna blir respektlöst.
Samtidigt framhåller han att det är positivt med engagerade föräldrar.
– Men det måste vara klart att det är rektor och lärare som bestämmer över verksamheten, förklarar han.
Han har funderat på vad det är som ligger bakom att föräldrar i allt högre grad ifrågasätter både lärarprofessionen och skolan.
– Många lever ett stressigt liv där det finns lite tid över för annat än jobb. Att då sätta ned foten och ge sig på läraren kan skapa en känsla av engagemang och att man gör något för sitt barn. Det blir som en sorts kompensation. Men det spårar ofta ur till ett ifrågasättande av småsaker och orimliga krav som förs fram i en oacceptabel och nedvärderande ton, säger Mikael Kalmenstam-Lindberg.
Den starka individualismen som ofta präglar dagens föräldrar tror han är en annan förklaring.
– Många tänker bara i termer av ”mitt barn” i stället för att inse vikten av ett ”vi” i skolan.
Anna-Karin Wyndhamn, som är utbildad gymnasielärare och doktor i pedagogiskt arbete på Göteborgs universitet, har vistats mycket i den socialt utsatt förorten Angered utanför Göteborg.
Hon håller med om att tonen mellan skola och vårdnadshavare har ändrat karaktär jämfört med tidigare. Men hon framhåller även en annan svårighet.
– Det största problemet i dag är inte att vissa föräldrar engagerar sig för mycket – utan att många fallerar i intresse och stöttning. Många inser inte att det åligger dem att få barnet till skolan i ett sådant skick att det är möjligt att bedriva undervisning. Inte sällan fallerar de också i att inse att deras barn kanske inte är en ängel alla gånger i skolan. Det kan vara så att det faktiskt är ditt barn som begått en försyndelse och då måste du ta ansvar för det, säger Anna-Karin Wyndhamn.
Hon menar också att dagens Sverige med utsatta områden och stora grupper som står främmande inför skolsystemet gör att det vilar ett tungt uppdrag på skolan att vara tydlig och begriplig i krav och förväntningar, på både elev och förälder.
– Vill man elda på ett positivt föräldraengagemang ska man vakta så att kommunikationen med föräldrarna är rak från start. Skönmåla inte, släta inte över. Säg precis hur det är, säger Anna-Karin Wyndhamn.
